Jag hittade en länk till Johanna Kajsons julkalender. Bestämde mig för att hänga på.
Alla luckor i årets kalender handlar om viktiga val i livet.
Ångest kanske är ett för starkt ord, men jag ägnade en hel del grubblerier åt hur jag skulle göra med att besöka min bror före jul. Jag hade alldeles för mycket som skulle göras och det tar en hel del tid bara att förflytta sig inom Storstockholm. Med byten och väntan mellan olika färdmedel får jag räkna med minst 2½ timme enkel resa. Det är i stort sett en halv dag. Det går betydligt snabbare med bil, men jag har ju inte min bil hemma och för att hämta den tar det ungefär en timme åt varje håll. Förhoppningsvis får jag en P-plats i mars då man beräknar ha byggt klart. Då har vi varit utan garaget i 2 år, så när på en månad. Vi var tvungna att flytta ut i april 2017.
Men för att återgå till det ångestfulla valet. Jag kände mig både stressad av tidsbrist och ville åka. Men till sist bestämde jag mig för att åka i mellandagarna istället. Pratade med min bror i telefon. Det går riktigt bra nu för honom att prata, även om det märks när han är trött.
Det som gjorde att just det här orsakade ångest var att när min syster var sjuk, hade fått stroke hon också, hann jag aldrig med att besöka henne innan hon gick bort. Men när jag tänkt klart så handlade det inte om att tiden var kort. Det fanns andra orsaker. Hon var sjuk i många år och under den tiden träffade jag henne. Det var när hon fick sin sista stroke som jag inte hann besöka henne och det berodde på att jag inte ens fick veta det förrän det var för sent.
*Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.
Men då behöver du inte få dåligt samvete för att du inte hann besöka henne. Hon hade varit sjuk länge och då sågs ni. Ibland får man bara inte till logistiken och din bror blir säkert glad för ett besök i mellandagarna också. Förstår att det ska bli en lättnad när ni får tillgång till garaget igen.
Kram
Ja, jag ser fram mot att träffa honom i mellandagarna.
Garaget är en sorglig historia. Tagit alldeles för lång tid och dessutom är det inte säkert att man får en plats i det nya.
Jag står på kölistan med ett bra könummer. Men man tänker sedan ringa upp de köande i turordning och svarar man inte i telefonen då de ringer åker man ut kön.
Nu jobbar jag ju som tur är natt och har telefonen på dagtid. Annars skulle mina odds att få en plats vara nära noll.
Kram
Det händer ju då och då att man får dåligt samvete fast man inte borde ha det. Du har ju ett hektiskt liv och mellandagarna är väl en fin tid att ses. Då är julstressen över och man kan pusta ut.
Mitt liv är faktiskt rätt hektiskt periodvis och just de här veckorna har varit väldigt aktiva.