I morse var jag på en dejt

Egentligen borde vi setts för länge sedan, jag har ju trots allt varit i Borås sedan november. Men det har helt enkelt inte blivit av.

Efter jobbet tog jag vägen till vår mötesplats. Det var inte långt, bara en annan väg än den jag brukar ta.

Direkt kunde jag konstatera att det här inte var någon man i min smak. Visserligen var han lång och reslig, hela 9 meter. Men han saknade mycket av det jag anser attraktivt.

Dels verkade han sakna all ambition och framåtanda. Har stått där i korsningen, vid rondellen, sedan 16 maj 2008. Han borde för länge sedan bestämt sig vart han ska.
Dels hur han var klädd. Kortbyxor med hängslen och barhuvad. Trots att det var minusgrader och snö. Men, jag ska väl inte vara alltför kritisk. Han hade rejäla skor på sig.
Men framför allt så var det näsan. Det syntes på längden att han var en man som ljuger mycket. Jag avskyr lögner, speciellt i relationer, och har fått nog av män som ljuger och trixar med sanningen.

Det blev en rätt kort dejt. Jag hade lovat Rabarberpolisen att hälsa när jag träffade honom. Tror de känner varann sedan tidigare. Det var mycket snö och livlig trafik så jag vinkade bara lite snabbt från Eive och sedan gick jag.

Det behövs lite andra kvalitéer hos en man för att jag ska vara intresserad. Egentligen är väl inte heller den här mannen min drömprins. Men vi hade i alla fall kunnat diskutera samhälle, ekonomi och politik. Filosofi också för den delen, han räknas som ekonomisk filosof i viss sammanhang. Platons Staten kanske kunde varit ämnet för en diskussion på en av Londons pubar. Hade förresten inte kunnat låta bli att fråga honom om han verkligen är nöjd med sin alltför pråliga gravsten. (Det finns många bilder i inlägget, men det är mannen på bilden där även jag är med som avses här).

För att återgå till dagens dejt: Walking to Borås är gjord av Jim Dine och är konstnärens personliga tolkning av Pinocchio. Den gjordes 2008 och avtäcktes den 16 maj 2008 då konstnären och 1500 besökare var närvarande.

Det här inlägget postades i Borås, Livet, Mitt nya (arbets-)liv. Bokmärk permalänken.

5 svar på I morse var jag på en dejt

  1. Znogge skriver:

    Det är verkligen en stadig staty det där. Däremot så tycker jag att Pinocchio i Borås känns lite märkligt och jag förstår att statyn varit omdiskuterad…

    Kram

  2. skogsnuvan skriver:

    Nja inte var han väl mycket att ha till date minsann

  3. Mösstanten skriver:

    Roligt ändå att det finns så mycket konst i stan. Kan han bli som Folke Filbyter? Hatad och utskälld och såsmåningom ett naturligt etta turligt inslag i stadsbilden? Fast 9meter lång …

  4. GeddFish skriver:

    Så nu har du varit där! Jag trodde det var jag som hade tipsat om Pinoccio men tydligen var någon före mig där.
    Visst är han ståtlig! Men ganska träig. Kram!

  5. Ingrid skriver:

    Som date tycker jag inte han ser mycket ut för världen, men det kanske är svårt att bilda sig en uppfattning efter bara ett foto. Varför står han just i Borås? Den ”riktiga” Pinocchio var väl i trä och vad jag förstår så är den här i brons. Jag tycker att den måste se rätt malplacerad ut.
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *