Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i mars med en fråga att besvara varje dag.
När ingen ser mig så…
Jag passar på att ta mig micropauser emellanåt. Blundar en stund och sjunker in i mig själv. Jag är medveten om världen omkring mig och sover inte i egentlig mening. Det kan vara framför datorn på jobbet eller när jag sitter på ett fik och dricker kaffe efter jobbet.
Det har hänt att jag upptäckt, när jag öppnat ögonen, att någon tittat på mig. Då är det lätt att inse att de nog tänker att jag druckit alkohol. Lite pinsamt vid 8-tiden på morgonen. Eller pinsamt när som helst egentligen.
Jag tar också riktiga ”tupplurar”, sådana där man sover på riktigt en stund. Men det är mest hemma, eller på en soffa hos någon. Hemma är det i samråd med katterna och är det i andra sammanhang så har jag först kollat att det är okej att jag blundar en stund. Så tupplurarna kan nog inte anses göras i smyg.
Micropauser och tupplurar är det som gör att jag orkar hålla det tempo jag gör.
För en som håller lågt tempo, som jag, verkar till tempo superhögt. Mikropauser är nog bra. Men tupplurar har jag svårt att ta. Somnar inte. Fast även om man inte somnar så tror jag att det kan vara nyttigt.
Gott med de där micropauserna.
Skönt att du är rädd om dig i ditt tempo.
Ha en fin fredag, kram