Redan när jag vaknade insåg jag att jag var tvungen att plocka bort ett par åtaganden. Jag mådde inte bra. Egentligen hade jag inte mått bra dagen innan heller. Möjligen var det något jag ätit som inte var bra. Eller så var jag bara uttröttad. Jag mådde illa.
Inte förrän på eftermiddagen vågade jag mig på ett par knäckemackor och sedan tre skorpor. Men då verkade illamåendet och magproblemen vara borta. Men jag kände mig trött.
Tog en tupplur och fick sällskap av Orvar. Han kröp ner under täcket hos mig.
Egentligen heter han Orpheus, men det kan man ju inte kalla en katt utan att vricka tungan av sig flera varv. Så vi har bestämt oss för att han ska kallas Orvar.
När jag gick upp var det nästan dags att göra mig i ordning för att ta T-banan in till stan. Jag skulle gå på en föreläsning, eller kanske snarare ett kåserisamtal, med Fredrik Heiding och Pia Johansson. Det hade rubriken Hade Jesus humor?
Det var väldigt spännande och trevligt. Fredrik Heiding, en av Jesuitpatrarna på Newman institutet, är både kunnig och trevlig. De nästan två timmar långa samtalet gick snabbt.
Efteråt ville jag ha lite reflexionstid innan jag åkte hem. Gick in på TGI Friday och drack ett glas vin eller, i ärlighetens namn, två och åt några mozzarella sticks. Lyssnade på ljudbok medan jag mumsade.
Precis när jag skulle gå sa kvinnorna vid bordet bredvid ”var inte du också på samma ställe som vi?”. Så var det ju och jag satte mig ner en stund och pratade med dem. Båda var medlemmar av katolska församlingen och berättade att de känt Fredrik H redan innan han blev präst.
Till sist kände jag att jag behövde åka hem och tog farväl. Vi avser alla att gå även på nästa samtal, med rubriken Hade Jesus hund?
När jag kom hem kunde jag konstatera att något hänt. Plötsligt var fräsandet och morrandet försvunnet. Alla tre katterna hade blivit de bästa vänner medan jag var borta. Möjligen insåg de att de behöver ty sig till varann när jag var borta och att de båda veteranerna känt att de hade ansvar för bebisen.
Så skönt att dagen tog sig så bra på slutet. Kan tänka mig att det var ett mycket intressant samtal att lyssna på. Härligt att katterna hade blivit vänner med varandra också.
Kram och god morgon!
Så bra att katterna blivit vänner! För Evas två älsklingar, Smulan och Sally tog det nästan ett år innan de kunde vistas i samma rum, men nu är de också kompisar.
Hoppas ditt illamående bara var något tillfälligt!
Kram, Ingrid
Katter är speciella, ja det vet du ju. Alla katter blir inte kompisar. Men så fint att gick bra här då. Har du tre katter nu? Fina, blir nästan lite avundsjuk, men det funkar ju inte här.
Ha det gott, kram!