Ett färglöst liv

De senaste dagarna har varit ruschiga. Fullt upp. Livet är som en sinuskurva, fast med taggar. En sinuskurva har sina jämna, fina kurvor medan mitt liv har kurvor som far lite vilt upp och ner.

Veckan började lugnt med egentid tillsammans med katterna. Men i onsdags var jag först på en undersökning, eller studie kanske är mer rätt ord. Jag skulle testa några appar under utveckling. Troligen får jag inte berätta om vilka företag som håller på att utveckla sina appar så det får förbli en hemlighet.

Hur som helst var det tre olika som skulle testas. Eller två, fast en av dem testade två olika funktioner. Alltså fick man gå in med personal som satt väldig nära för att se hur man klickade sig fram i appen. Man skulle också tänka högt.
De två första gick ju bra, men sedan skulle två killar ner med mig en trappa ner och testa mig. Eller det var väl inte mig de testade, det var ju appen, men det kändes som att de testade mig och dessutom hade sina fördomar klara för sig. Tanter är dumma när det gäller teknik.
Men den där mobilen de lagt appen på svarade inte då jag tryckte på skärmen och då var det plötsligt jag som tänkt fel. Fast det var precis som jag tänkt som var rätt. Jag blev så sjukt irriterad på deras överlägsna attityd. Just den appen, i sin nuvarande form, använder jag ofta, ofta och är väl förtrogen med hur den fungerar. Men jag förväntar mig också att skärmen ska reagera när jag klickar på den. Det gör min mobil, medan deras attrapp inte gjorde det. Suck!

Det var sedan meningen att jag skulle träffa min studiekamrat K. Men hon var sjuk och jag fick lite tid att tillbringa ensam innan jag skulle gå till St Eugenia.

Stan var full av folk, inte sjutton sitter ungar hemma och läser bara för att man fått för sig att kalla novemberlovet för läslov. De sprang runt och härjade eftersom det var halloween. Jag tror aldrig jag upplevt en sådan trängsel på Drottninggatan någonsin tidigare.

Efter ett kort besök inne i Body shops affär, köpte handcrème, gick jag ner till St Eugenia och satte mig och väntade. Det blev en lång väntan, det skulle börja 19:00, men det var lugnt och skönt.

Strax före 19:00 gick jag in och satte mig i stora salen. fick en bra plats, trots att det snabbt fylldes på med mängder av folk och många fick stå utanför och lyssna. Vi skulle lyssna på rabbi Abraham Skorka. Han är sedan många, många år påve Franciskus bästa vän. De träffades för länge sedan i Buenos Aires då påven fortfarande ”bara” var Jorge Mario Bergoglio.

Det var otroligt spännande att lyssna på honom. Han hade mycket att säga, inte minst om tolerans mellan religioner. Han är ju jude, förstås eftersom han är rabbin, men också professor vid något universitet i USA. Har glömt vilket, men det saknar nog betydelse i bloggen. Det som däremot är värt att nämna är hur otroligt välutbildade katolska präster och rabbiner är.

Efteråt åkte jag hem. Skulle upp tidigt nästa dag. Det var den årliga SKUT-dagen i Årsta. Som några kanske minns var jag där förra året. Det var spännande föredrag även i år, men en så irriterande människa som hela tiden avbröt för att berätta var i världen han varit. Det syntes ju så tydligt på hela hans approach att han var ”en av våra minsta bröder”. Men det gjorde honom inte mindre irriterande. Överhuvudtaget verkar det där arrangemanget dra till sig lustigt folk. Suck!

Efteråt åkte jag hem för att sova en stund. Skulle jobba. Hade tänkt åka kollektivt, men det var något problem med pendeltågen. Något som hänt tidigare på dagen och då ligger SL efter resten av dygnet. Jag ringde och frågade om jag skulle hinna åka till Flemingsberg och vara där senast 20:30 om jag åkte kl 18:00. Det vågade man inte lova. Då sa jag: ”Det här orkar jag inte med. Jag tar bilen”. Sedan la jag på luren. Suck!

Natten var helt okej. Däremot kände jag mig missnöjd med jourens bristande intresse. Dock lyckades jag övertala om att få göra på ett visst sätt och det fungerade alldeles utmärkt. (Som ni förstår så kan jag inte gå in på detaljer här). Jag var mycket nöjd med resultatet när morgonen kom. Provvärden som blivit normala och en mycket stabiliserad cirkulation. Men jag tycker att min jour skulle hört sig för hur patienten mådde. Däremot dök kirurgen upp och ville ha en rapport hur det gått under natten. Han var lika nöjd som jag.

Eftersom det var vardagsmorgon och jag hade bilen insåg jag att det inte skulle gå att åka hem. Essingeleden är stillastående i morgontrafiken. Istället åkte jag till stugan och sov. Det var plus 2 grader inomhus, minus 3 grader ute. Jag orkade inte få igång någon eld i spisen. Istället satte jag på ett elelement och stängde in mig i sovrummet. När jag åkte hem var det 20 grader i sovrummet. Varmare än jag någonsin har i min lägenhet om jag inte kör värmefläkt.

Jag körde hem och hittade en avi för ett rekommenderat brev. Jag blir alltid orolig av rek-post. Det är en av de få saker som ger mig ångest. Men det visade sig vara den, lite exklusiva, bok jag köpt från UNFADE. Varför den skickades som rek vet jag inte. Kanske för att jag förskottsbetalat.

Jag gick in på ICA i Akalla och köpte lite bröd, en ost och en färdigrätt. Gick hem och åt och gick sedan och la mig. Jag var ruskigt trött. Inte minst för att jag upptäckt att mitt webbhotell gjort något så jag inte längre kan ladda upp bilder. (Bilden ovan är inkopierad bara, vilket inte heller gick att göra igår). Deras support är helgstängd, men jag har mailat dem. Förhoppningsvis är det någon server hos dem som fått spatt. Eller så är det det min son varnat för. Det har, eller ska, komma en lag där webbhotell måste kontrollera varje bilds tillstånd. Min son säger att jag inte kan räkna med att något webbhotell kommer att lägga tid på den kontrollen för privatpersoners bloggar. Men vi får se. Men den text som dyker upp kräver ett tillstånd. Har letat både i min kundzon hos Loopia och i min blogg, men hittar ingen inställnings som är fel.  Tills vidare är min blogg färglös. Trots att jag tagit en massa bilder de senaste dagarna. Inte minst en jättefin på rabbi Abraham Skorka.

Önskar alla en fin och bra helg. Oavsett vad ni kallar den. Halloween är faktiskt bara just den 31:a oktober, oavsett veckodag, och i min värld är det fel att kalla den halloweenhelgen. Allhelgonahelgen är väl rätt enligt svensk almanacka och kyrklig tradition. Annars kan vi ju kalla den ”läshelgen”. Sa hon som är ironisk och trött. Tjingeling!