Julkväll med min son

Redan i september bokade jag bord till Kristinehovs Malmgård. Det är den framförhållning man behöver ha om man vill äta julbord på något speciellt ställe i Stockholm.

Redan 2014 ville F äta där, men eftersom vi då var tvungna att äta redan i november (jag reste till Grönland 1:a december) och man inte hade börjat med sitt julbord så tidigt fick det bli Lasse Maja i Barkarby det året. Även det ett välrenommerat ställe. Där tror jag inte man behöver lika lång framförhållning, det är både större och ligger en bra bit utanför stan. Kristinehov ligger på söder och är inte speciellt stort.

Vi hade bord klockan 18:30 och var där en stund innan. Vi togs emot av en tidsenligt klädd kvinna som gav oss var sitt glas alkoholfri dryck. Jag minns just nu inte vad hon sa att det var, förutom att det var blandat med Pommac. Mycket gott var det i alla fall.
Hon berättade lite om gården och jag ställde frågor som hon nog tyckte var obekväma, för jag var påläst aningen mer än hon. 🙂

Vi blev visade till vårt bord och beställde varsin årgångsöl 2016. Sedan var det dags att hugga in på julbordet.

Jag började med sillbordet. Tog inte av alla sorters sill, men ett flertal samt både strömming och lax. F äter inte fisk så han gick direkt på övrig mat.

Min andra tallrik fyllde jag med skinka, köttbullar, prinskorv och diverse prickiga korvsorter. En sked rödkål och en bit mörkt bröd slank med också.

Jag hade bestämt mig för att gå all in och inte hoppa över något moment. Ost och sådant där gott knäckebröd blev min tredje tallrik.

Till sist var det dags för efterrättstallriken. Förutom godis och kakor tog jag en liten sked Ris ala Malta. Bara för att det är en av mina favoriter. Men jag hade verkligen inte behövt den. Men så gott!
Vi beställde kaffe till och jag beställde ett glas dessertvin, en ungersk Tokaj. Det är sällan jag dricker dessertvin, men Tokaj är ju så gott.

Medan vi åt kom Bellman och underhöll. Han dök upp lite då och då, sjöng en sång eller läste ett poem. Precis lagom så man fick underhållning men ändå kunde sitta och prata. När det är underhållning mellan borden hela tiden tycker jag det blir jobbigt, men här var det precis lagom. Jag kan verkligen rekommendera julbord på Kristinehovs Malmgård. Vi kommer väl att välja ett annat ställe nästa gång, men det är bara för att det är trevligt att se nya ställen.

Det är verkligen inte många meter till T-banan Hornstull från malmgården, men jag sa direkt att jag inte ville gå ner där. Vi gick ner till den andra nergången men bestämde sedan att promenera över Västerbron och upp till Fridhemsplan. Jag behövde röra på mig efter den måltiden.

När jag kom hem fixade jag lite åt Kingston och Orvar, satt en stund i köket och gick sedan och la mig. Minns inte vad klockan var, men säkert minst 23.