Frosseri och nyttan av att kunna geografi

Igår  ägnade jag mig åt dödssynd fem, frosseri. Och då tänker jag inte i första hand på den lunch jag unnade mig i cafeterian på Värnamo sjukhus.

Det jag tänker på är frossandet i hela tre sommarprogram. Torsdagens, med Yngve Gustafson, det från i söndags med Marie-Louise Ekman och ett från slutet av juli med regissören Rojda Sekersöz. Jag lyssnade både i bilen och medan jag åt på uteplatsen vid sjukhuset.

Jag tog en promenad runt sjukhuset efter att jag ätit och sedan bilen ner till stan. Sjukhuset ligger förvånansvärt långt från stadskärnan. Men på tillbakavägen mot Växjö såg jag var det nya sjukhuset i Växjö ska ligga och då kan man tala om att det är långt från centrum.

Väl nere i centrum upptäckte jag några mycket irriterande saker. Dels kan man bara betala parkering med mynt. Varken appar eller kort. Jag var på väg därifrån då jag frågade en förbipasserande om det verkligen var så att man behövde mynt för att parkera i Värnamo.
Jodå, det är så på i stort sett alla parkeringar i stan. Men hon tyckte inte att det var någon förlust för mig att inte kunna ta en sväng i centrum. Var det något man var bra på så var det att förstöra sitt centrum. Sa hon.
På den stunden vi pratade kom en annan person förbi och förstod mitt dilemma och jag fick ärva en parkeringsbiljett som hade 1½ timme kvar. Så det blev en sväng på stan trots allt.

Kunde snabbt konstatera att det var de vanliga kedjorna och inget spännande alls. Bestämde mig för att gå in på Lindex för att se om det fanns några snygga underkläder. Det gjorde det inte. Bara fula i vitt, svart och beige. Inga färger alls.  Inte Lindex normala sortiment. På vägen tillbaka till bilen funderade jag på om det var ett uttryck för småländsk religiositet. Ingen flärd och ingen frestelse ska det vara. Suck!
Jag hann i alla fall smita in på ett nästan tomt Systembolaget och köpa en flaska vin. Men hua vilken trist stad.

Åkte raka vägen hem. Hade egentligen tänkt stanna vid en sjö, hade matsäck med mig, men jag var inte sugen varken på kaffe eller mackor. Dessutom var det skönare i bilen med AC än utomhus.

Det stod ”märkliga” saker på vägskyltarna och jag kände att det var tur att jag hade så bra koll på Sveriges geografi. Annars är det inte alls säkert att jag kommit till Växjö. För just det stod det inte på alla skyltar, bara platser långt bort.

När jag kom hem gjorde jag några kex med ost och slog upp ett glas rött. Satte mig i sängen och såg avsnitt 2 av Ett mord för Dodds. Bra underhållning!

Tog in tvätten, gick in och tog ett fotbad och sedan avslutade vi kvällen på övervåningen. Jag började lyssna på en ny deckare, Skuggan bakom dig av Anna Jansson. Pojkarna latade sig och tittade på utsikten.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

2 svar på Frosseri och nyttan av att kunna geografi

  1. znogge skriver:

    Alla städer är inte roliga och det finns en del som saknar ”det”! Men det blev väl ändå en bra dag. Väldigt märkligt att bara kunna betala med mynt. Numera brukar det vara precis tvärtom vilket man har vant sig vid.

    Kram och ha en så bra arbetshelg som möjligt!

    • Kraka skriver:

      Tack!
      Ja, det var jättekonstigt. Jag har i stort sett aldrig mynt med mig numera. Det är så många ställen där man inte tar kontanter. I cafeterian på sjukhuset till exempel kunde man bara betala med kort eller swish. I Stockholm är det hur vanligt som helst att man inte tar kontanter.

      Ha en bra fredag!
      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *