En mycket omogen ung kvinna vid namn Hedda Ljunggren skriver idag en debattartikel i Aftonbladet. Hon är 21 år och framför åsikter som är så omogna att 14 år vore mer rimligt.
Det handlar om ungdomars rätt att festa och sprida smitta. Allt beror på att de inte blir tagna på allvar. Tycker hon.
”Med mina jämngamla vänner och bekanta diskuterar jag ofta vilka livsval som är möjliga för oss. Är det värt att investera tid i att gå en högre utbildning, om branschen i fråga kanske inte längre existerar i framtiden? Är det etiskt att skaffa barn? Om det ökar jordens befolkning, och vad är det dessa barn får för liv? Om 30 år, om 60?
Om luften är för farlig för att andas, om maten tar slut, om havsnivån stiger? Ska vi spara till resor för att upptäcka världen, om världen tar skada till den grad att den inte längre kan upptäckas?”
Frågorna är precis samma som också min generation ställde sig. Vi var också arga på den äldre generationen. Vi demonstrerade mot den tidens politiska beslut. Men vi spred inte smitta för att ta död på den äldre generationen! Vi engagerade oss, satt på möten, läste på. Istället för att festa runt på krogen.
Vi drömde om att bli sjuksköterskor, engagera oss politiskt och göra skillnad. Vi ville förändra världen på vårt sätt. Inte göra pappa, mamma, mormor och farfar sjuka i en dödlig sjukdom. För det ger varken respekt eller förändrar världen!
När jag var 21 år hade jag jobbat flera år i vården. Hjälpt människor i livets slutskede med hygien, matningar och basal omvårdnad. Det var inte tal om att orka festa och supa nätterna igenom. Vi jobbade varannan helg. På helgerna hade vi dessutom delade turer, något som innebär att man börjar klockan 07 på morgonen, har ett par timmar ledigt mitt på dagen och sedan fortsätter jobba till klockan 21:30. Sedan skulle man vara där klockan 07 nästa morgon. Man var bara ledig två dagar i sträck varannan helg, annars var det en dag som gällde. Utöver jobbet skulle man städa, göra matinköp eftersom det inte fanns några hemleveranser på den tiden och tvätta sina kläder. Man behövde också sova på sin ledighet eftersom många av oss hade ett par timmars resväg och för den som kan det minsta matte är det lätt att räkna ut att om man slutar 21:30 och sedan ska byta om och ta sig hem är man i bästa fall i säng vid midnatt. Sedan ska man upp 04:30 för att vara på jobbet ombytt klockan 07 igen. Vecka ut och vecka in. Hade man tur kanske man orkade gå ut på lokal någon gång i månaden. Om man hade råd. För lönen var usel. Då som nu.
Hedda! Du verkar inte ha förstått att de allra flest av oss som drabbas av ditt, och dina gelikars (kan du ett så svårt ord tro?) leverne inte alls är beslutsfattare. Vi är vanliga, hårt arbetande människor. Det är vi som tar hand om de sjuka, barnen på förskolan, åldringarna som inte klarar sig själva, är lärare i grundskolan och gymnasiet. För väldigt många av oss är det inte ens möjligt att jobba hemifrån. Vi måste befinna oss mitt i vimlet på väg till, på väg från och mitt i arbetsdagen.
Jag måste erkänna att jag har väldigt svårt för att ta dig på allvar. Jag tror faktiskt inte på att du vill ha den förändring som du påstår. En omedelbar nedstängning av samhället för miljöns skull. Inga bilar, inga bussar, inga mobiler, inga datorer, inget av den tekniska hemutrustning som du säkert är van vid. För du går väl inte ner till närmaste sjö och klappar din tvätt. (Om du inte vet vad klappa tvätt betyder kan du googla, för jag är rätt övertygad om att du har tillgång både till dator och mobil).
Tack och lov är inte alla unga som du. Det finns fantastiska ungdomar som sliter i vården, i omsorgen om barn och gamla och som tar ansvar. Ett ord du nog borde fundera lite på vad det innebär. För du är så ansvarslös när du framhåller din generations rätt att festa och sprida smitta som en hämnd mot vuxenvärlden.
Tack för att du skrivit svar till Hedda Ljunggren. Du har exakt beskrivit vår situation, vi kvinnor som blev sjuksköterskor för 50 år sedan. Och nu tillhör vi den förhatliga gruppen av 70 plus och skall helst inte visa oss i samhället och än mindre förundra oss över att ” unga vill festa”.
Som tur är så är inte alla unga av samma åsikt som Hedda.
Tack Maria!
Det är vi som får så dålig pension att vi måste fortsätta jobba trots att vi är ålderspensionärer. Jag har slitit hela sommaren i skyddsutrustning och verkligen tagit min del av ansvaret. Jag har jobbat politiskt sedan jag var 14 år. På den nivån där man offrar i stort sett all fritid, i den mån man har någon, utan ekonomisk ersättning. Jodå, jag har fått en eller annan kongressmiddag då hela helger gått åt till att sitta i möten och diskutera just de frågor som Hedda tar upp. Men vi, på ”golvet” kan inte ta ansvar för vad världens makthavare gör. Vi tar ansvar just ”på golvet” i det vardagliga, men ack så nödvändiga, samhällsbygget.
Men, som du säger, alla är inte som Hedda. Det kanske finns hopp trots allt.
Jag har läst hennes artikel och jag håller helt med dig. Vilket sätt att resonera!
Det är väl att det finns andra sorters ungdomar med ett bra mycket mognare sätt att se på sin omgivning.
Kram, Ingrid
Jag förstår inte hur hon tänker. Eller det är väl tänker hon inte gör. Någon anhörig till henne kan drabbas, eller hon själv eller bästa kompisen. För den här sjukdomen har ingen åldersgräns.
Det är mycket förvirring runt regler och lagar. Men en sak vet jag säkert och det är att den som avsiktligt smittar folk med en allmänfarlig sjukdom kan åläggas att upphöra med sitt beteende och lyder man då inte så kan man sättas i häkte. Det brukar mest vara prostituerade missbrukare med aids som man plockat in. Ofta då på psyk och jag har träffat ett antal av dem då jag jobbade inom psykiatrin. Men den här tjejen borde nog faktiskt spärras in. Hon ger uttryck för att äldre i allmänhet och icke veganer i synnerhet ska smittas så vi dör bort. Ett farligt beteende och även tendenser till uppvigling. Det finns det i alla fall vanliga lagar mot. Oavsett pandemi eller inte.
Var rädd om dig Ingrid!
Kram
Suck säger jag bara! Vilka argument dessutom. Jag blev mörkrädd bara av att läsa dem. Att försvara rätten att festa i tider som dessa är det mest patetiska jag har hört! Tack och lov är inte alla ungdomar lika naiva.
Kram
Låt aldrig Hedda bli statsminister, för Guds skull!
Men detta är en röst i mängden, tyvärr. Dock tror jag att de flesta tänker mer moget än denna naiva diva.
Kram