Kväll på Esperia

Igår var det äntligen dags att komma ut lite och se den riktiga världen därute. Den som numera bara är som ett blekt minne från tiden före pandemin. Men först skulle nästan en hel dag avverkas.

Började med morgonkaffe och pluggande. Ringde flera samtal och hade ett långt samtal med min nya konsultchef. Hon skulle prata med BRIVA om hur jag kände. Men inte långt efter ringde en av cheferna från BRIVA och vi hade också ett bra samtal. Jag blev erbjuden att få gå tre pass bredvid nere på CIVA när jag kommer tillbaka efter min sommarledighet. Då är man där nere. Jag uttryckte önskemål om hur jag vill jobba och efter en eller annan timme kom ett schemaförslag som jag kunde godta. Alla är oroliga hur det ska gå nere på CIVA och med så pass decimerad personalstyrka. Men det är den bistra verkligheten.

När jag var klar med telefonsamtal och annat fixade jag håret och tog sedan ett långt bad. Därefter var det dags att klä mig. Svart, plisserad kjol, svart blus och en rosa långväst. Letade efter mitt armbandsur, men kunde inte hitta det. Ringde hotellet och frågade om jag glömt det på rummet. Det hade jag inte, eller i vart fall hade man inte hittat det.

Tog T-banan in till T-centralen och bytte till pendeltåg för att slippa gå genom T-centralens T-banedel. Där är alltid så mycket folk vid den tiden. Hade andnöd och huvudvärk. Dessutom kliade det i ansiktet. Satans munskydd!

Klev av vid Stockholms södra och gick mot Mariatorget. Kom fram till Esperia bara några minuter före 18:00. Gick in och satte mig vid bordet vi fått. Jag hade beställt bord redan då vi bestämde att gå ut.

H kom och vi gav faktiskt varann en kram. Vi är båda vaccinerade sedan månader tillbaka och jobbar tätt ihop till vardags.

Vi fick menyn och bestämde oss för att börja med Garides; räkor, tomat, vitvin, vitlök, olivolja, chili, fetaost. Vi delade också på en portion vitlöksbröd. Till det ett glas Retsina.

Som varmrätt hade vi valt Moussaka; Gratäng på aubergin, nötfärs, potatis & béchamel. Severad med fetaostsallad. Jag fortsatte med Retsina medan H drack rött.

När det var dags för efterrätt var det svårt att välja. Men vi enades om Irish coffee och en chokladtryffel.

Kvällen hade gått fort och plötsligt stod kyparen där och sa att det var dags för sista beställningen om vi ville ha något mer. Efter klockan 20:00 får ingen alkohol serveras. Vi beställde ytterligare varsitt glas vin och nu gick tiden ännu snabbare. Efter ingen tid alls kom kyparen igen och sa att om någon av oss tänkte besöka damerna så var det dags för det. Klockan 20:30 var vi tvungen att vara utanför dörren.

Jag skyndade in på toa och när jag kom ut stod H med min kasse och kappa i handen och vi skyndade ut genom dörren och jag tog på kappan ute på trottoaren. Vi ville verkligen inte bli försenade och riskera att någon skulle se det och göra en anmälan så restaurangen råkar illa ut. Vi ropade hej då till kyparen och lovade komma tillbaka. Det kan behövas för det var inte många gäster på plats i restaurangen, större delen av tiden var vi de enda gästerna. Det är svårt att driva krog i detta pestens tidevarv.

Vi gick nerför Sankt Paulsgatan och skiljdes åt vid Mariatorget. H skulle hämta sin hund som var hos hennes mamma och jag skulle träffa F som kommit för att skjutsa hem mig. Det är skönt med privatchaufför ibland.

När jag kom hem blev inte mycket gjort. Jga lyssnade på ljudbok och somnade med tiden. Klockan var ändå rätt mycket.