Ute på vift

Igår blev det en lång dag. Jag gick upp strax efter 5 för att hinna med kaffe, frukost och packa matsäck. Vi skulle visserligen inte ses förrän någon gång vid 10:30 då bussen skulle komma. Jag tror till och med att det var närmare tjugo i elva. Jag har ingen ordentlig koll eftersom jag åkte bil. Kändes alldeles för långt och jobbigt att åka kollektivt i rusningstid för att hinna med en buss från Handens centrum. Orsaken till att jag åkte tidigt var den förbaskade Stockholmstrafiken som man aldrig riktigt vet hur den är.

Det rullade på bra och jag hann med en del på vägen. Stannade till på min stamMcD och köpte samma frukost som jag brukar göra efter en natt på Huddinge sjukhus. Två McToast och en apelsinjuice. Åt i lugn och ro.
Sedan tog jag vägen förbi stugan och kunde konstatera att gräset vuxit vilt sedan jag klippte det förra veckan. Otroligt att det går så snabbt. Planerade att klippa det på eftermiddagen. Men så blev det inte, av flera orsaker.

Efter att ha bytt några ord med grannen i 1:an åkte jag mot Sandemar. Hade aldrig varit där förut, men gps:en visade vägen. Jag var framme i väldigt god tid och hade tänkt hinna läsa en stund. Så blev det inte heller.

Den enda platsen där det var bekvämt att sitta, en bänk, låg i skuggan och det var kallt. Att sitta på räcket runt P-platsen och läsa var uteslutet. Inte att sitta där alltså, men att koncentrera sig på svårbegriplig text av filosofisk art som dessutom är på engelska passade inte den balansakten för.

Sedan kom gruppen, inte med bussen men i olika bilar. Eller inte. Man samlades och jag gick fram och hälsade och började prata med några. Trevligt folk. Men när de skulle gå slängde jag ett öga på mobilens klocka och anade oråd. Hade blivit lite fundersam redan innan när det var så många som hade kikare, vi skulle ju titta på blommor, men tänkte att man väl ville titta på fåglar och annat när man ändå var där. Frågade lite försynt om det var Stockholms vandrareförening. Det var det inte. Då säger en av dem att ”ja, jag undrade vem som värvat dig men tänkte att du kanske var inhyrd som fågelexpert”. Sedan skrattade vi lite och sa hej då.

Det hann dyka upp lite andra grupper också innan min grupp kom.  Några med bil, ett större gäng med bussen. Sedan gav vi oss av efter lite information. Vi var 22 stycken. Jag har inte hört att man tagit bort kravet på max 8, men ärligt talat så struntar jag i det. Vi är utomhus och det går bra att hålla avstånd. Man behöver inte längre föranmäla sig till de här vandringarna. Det är skönt för det kändes lite stressigt. Nu behöver man inte fundera på om det är fullt och kan bestämma sig i sista stund beroende på väder och dagsform.

Sandemar är ett naturreservat nära Dalarö. För att det här inlägget inte ska bli alltför långt länkar jag till wikipedias text om området. Den är läsvärd.

Det skulle inte bli någon lång vandring i sträcka, den var annonserad som 2 kilometer. I själva verket blev det runt 5 kilometer eftersom vi gick någon extra runda efter kaffepausen. Men en halvmil är en kort sträcka. Det gjorde att jag planerat eftermiddagen för annat, gräsklippning, återlämnade av skjorta och tomathämtning. Det gick jag nästan i mål med. Trots att det blev en längre vandring än någon av de 1-milavandringar jag varit med på tidigare. I tid alltså. För de som åkte buss åkte med den 15:11 och jag lämnade P-platsen bara minuter före bussen kom.

Vi såg både vanliga och ovanliga blommor. Minns inte namnet på dem alla i skrivande stund.

Desmeknopp

Rödblära

Kabeleka

Vitsippa

Blåsuga

Adam och Eva

Gullvivor och Kungsängsliljor

Rosettjungfrulin

Majviva

Tätört

Tätört är en av de köttätande, eller insektsätande om man ska vara korrekt, vi har i Sverige. Den skjuter upp stänglar med vackra blå blommor senare. Om ett par veckor kanske.

En liten ödla tog sig upp på benet på en av vandrarna. Den var så liten och söt.

Kanadagäss

Jag var rätt mör när det var dags att åka hemåt. Men jag tänkte faktiskt klippa det där gräset. Men först skulle jag till Tyresö och lämna tillbaka skjortan jag köpte till F. Den var för liten i ärmarna och lite varstans. Den passade helt enkelt inte i modellen.

När jag precis var på väg in till Dressman ringde L, min vän röntgenläkaren, och undrade om jag kunde komma klockan 18. Det kunde jag inte, men 19 skulle jag hinna till. Men då skulle det inte hinnas med någon gräsklippning.

Jag bytte skjortan till ett presentkort. Det är bättre att F själv provar skjorta, eller om han vill ha något annat, istället för att jag ska frakta kläder fram och åter.

Eftersom jag var hungrig, det var eftermiddag och förutom en macka till frukost, två McToastvid halv nio och två mackor när vi rastade hade jag inte ätit något. Gick in på restaurangen i Tyresö Centrum. De har bra mat och det var väldigt lite folk.

Pastarätt, som hette något med diabolo, var stark och god. Till det ett glas vatten.

Åkte sedan till Viksjö, på andra sidan Stockholm. Min sida. Var där 18:20 och eftersom ingen var hemma satte jag mig i en av utestolarna. Det föll mig inte in att jag kunde tagit en av dynorna ur förvaringsboxen. Jag var så trött att jag inte ens orkade tänka.

När L kom kunde jag nästan inte ta mig ur stolen, blev upplyst om att det kan man inte när man inte har en dyna. Men jag kravlade mig upp och vi gick in en stund. T var på något styrelsemöte och de skulle åka till sin gård i Uppland när han kom hem.

Jag hade inte parkerat så länge, en timme bara, och L hjälpte mig bära tomatplantorna till bilen. Vi stod sedan och pratade en stund innan jag åkte hem.

Väl hemma bad jag F komma ner till sin port och gav honom presentkortet. Gick sedan in, togs emot av glada katter som fick mjukmat. Efter ett varmt skumbad gick jag och la mig. Jag var helt utmattad.