Det måste vara en attitydpandemi i samhället för folk beter sig minst sagt märkligt. Men låt oss börja från början med dagen.
Upp och sedan kaffe. Pojkarna gick ut och jag pysslade med diten och datten, bar ut disk och bytte lakan. Packade all smutstvätt och gick med sopor och förpackningar till återvinningen.
På vägen tillbaka fick jag dels en uppsträckning av grannen, trots att jag gjort klart för henne hur jag planerat. Men hon verkar ha som hobby att klaga på mig. Nu var det några grenar som sträckte sig in på hennes sida gränsen. Titta så hemskt det är sa hon. När jag sedan kollade så var hennes reaktion betydligt överdriven. Ja, lite smått hysterisk faktiskt.
Dessutom berättade hon hur upprörda alla varit för att jag, elelr någon av mina besökare hade parkerat en cykel som stod i vägen. jo, jag visste ju det eftersom så många, ietäsllet för att prata med mig stannat och glott argt och menande på mig och på cykeln. Det var ju därför jag bestämde mig för att flytta den från början. I den här föreningen har man valt ut sina mobbningsoffer, varav jag är ett. Vuxna människor!!! Suck!
Åkte hemhem till människobyn för att tvätta. Som tur var var det lugnt och inga oönskade ljud. Jag kände mig faktisk rejält stressad inför att komma hem.
På vägen hem stannade jag på MacD och åt frukost. På vägen ut halkade jag på det våta golvet och fick en sträckning i ljumsken. Han som städade hade glömt att sätta upp varningsskylten om halkrisk. Dessutom hade han den dåliga smaken att säga: ”Ha en bra dag”” till mig när han fick veta att jag skadat mig. Det var ju som ett hån. Jag är så trött på dessa papegojuttryck ”ha en bra dag” och ”bra jobbat” som folk gödslar med. Alldeles utan att tänka på sammanhanget. Jag sa till honom att det var högst opassande och att rätt uttryck var antingen ”förlåt”eller ”jag ber om ursäkt”. Till sist, säkert utan att förstå ett dugg, sa han ”vi ber om ursäkt”. Både han och jag hade en himla tur att jag var så pass nära den där saken man lägger skräp i och kunde få tag i den. Annars är det en kvalificerad gissning att det blivit ambulans till ortopedakuten.
Tvättade fyra maskiner och torkade. Under tiden sorterade jag lite papper och gjorde en partiell städning i badrummet. Hann också kolla lite på vad som gäller med hittegods. Polis 1, den där kvinnan som hotade mig med åtal, var verkligen ute och cyklade 🙂 Det som gäller är att man måste anmäla inom 14 dagar. Annars är det ett brott. Eftersom jag ringde redan på lördagen och sedan även på söndagen så har jag inte brutit mot någon del av hittegodsförordningen.
Polis 2, han som ringde igår, sa till mig då jag sa att jag ville ha ett kvitto på att man tagit emot cykeln att de får man aldrig. Men i Förordning (2014:1107) om Polismyndighetens hantering av hittegods §2 står att läsa: ”När Polismyndigheten tar hand om hittegods ska myndigheten ge upphittaren ett bevis om det.”
Jag ringde upp honom och sa det och fick till svar att så gör vi aldrig. Jag insåg att det inte var någon idé att ”bråka” med det är märkligt att polisen sätter sig över lagar stiftade av Sveriges Riksdag. Sist jag kollade, och jag är formalienörd, var det Riksdagen som stiftar lagar och inte enskilda polismän.
Dessutom sa han att om han fått veta när han kom till receptionen med cykeln att eftersom det satt ett lås på den räknas den inte som hittegods utan jag skulle ringt till Stockholms kommun och anmält den som felparkerad.
Dessutom sa han, istället för ”hej då”, ”sov gott”. Jag blev alldeles perplex och frågade vad han menade, men han verkade mest förvirrad. Klockan var 13:12.
En liten undran bara… Är det både 1:a april och dolda kameran som råder i vårt samhälle numera? För det kan ju inte vara sant med alla dessa stolligheter.
Hur som helst gick jag och la mig när jag kom hem till stugan. Behövde vila inför jobbet. När jag gått upp igen kokade jag spagetti till min matlåda och sedan var det dags för avfärd.
Man kan verkligen bli matt för mindre! Personerna i föreningen verkar mer eller mindre nippriga, i alla fall en hel del av dem. Så cykeln, dubbelsuck här! Märkligt att polisen kan sätta sig över vad som gäller.
Det var i alla fall tur att du inte skadade dig vid fallet för olyckan kan verkligen vara snabbt framme.
Kram och god kväll!
Det var ju för väl att du inte skadade dig allvarligare på det där hala golvet. Sånt är verkligen lurigt.
Hoppas att du sover gott nu och att arbetsnatten varit dräglig.
Ha en fin fredag!
Kram, Ingrid