Vilken galen dag

Upp tidigt för att börja packa och leta efter böcker jag visste jag hade någonstans. Sedan skulle jag skjutsa F till jobbet.
Vi hann med en frukost på MacD först medan han installerade mitt nya aktivitetsarmband. Eller nya, jag har aldrig haft ett tidigare. Jag kan ju inte ha det på hela tiden så det kommer att bli lite luckor i mätningen. Men så får det bli.

Sedan åkte vi till F:s jobb, jag åkte sedan samma väg tillbaka och fortsatte till Stora Coop i Rotebro. Jag hade lovat köpa kattsand.

Jag behövde i alla fall inte trängas. Det var nästan folktomt vid den tiden.

Åkte hem och packade ihop det som skulle med. Stuvade in i bilen och gav mig av. Klockan var mer än önskvärt, men ändå okej.

På vägen, alldeles hemma nästan, där jag skulle upp på E4:an trängde den första bilen mig. Han låg i mittfilen och fick för sig att han också skulle upp på motorvägen. Problemet var att det inte fanns plats för det när han kommit så långt i sin fil. Som tur var så har jag en betydligt snabbare reaktionsförmåga än de flesta i min ålder. Fick tvärnita och väja undan. Hade jag inte gjort det hade den stora bilen gjort mos av både mig och min bil. När jag senare körde om den såg jag att det var två unga killar i framsätet. De höll troligen på med en mobil eller liknade. För han som körde hade noll koll.

Vid den akuta manövern hade jag kommit åt någon knapp och plötsligt var det miles per hour istället för kilometer i timmen. Det var rätt obehagligt att inte ha full koll på hastigheten. Jag stannade sedan till vid macken vid Botkyrka kyrka och ställde om mätaren igen.

Vid Järna stannade jag och tankade. Kanske hade jag klarat mig till Norsholm men ville inte chansa. Där blev jag tvungen att stanna i alla fall eftersom däcktrycksmätaren varnade för lågt tryck.

Jag köpte kaffe och tvättade händerna inne på macken. Var förfärligt smutsig efter luftningen av däcken. Sedan for jag vidare. Där kom nästa galning.
Jag låg i högerfil. Det var motorväg och hastigheten var normalhög. I vänster fil var det andra bilar. Då kom en som skulle in från höger. Naturligtvis skulle han saktat ner, alternativt kört en bit på vägrenen tills det var klart att köra ut. Men icke sa nicke, han trängde sig ut så jag fick tvärnita igen. Sedan la han sig i vägen i låg fart. Mer bråttom än så hade han inte.

Nästa galning var en långtradare utanför Gränna. Han låg bakom en annan långtradare och precis då jag blinkade och började att köra om så kastar han sig ut och ska tränga in mig i mitträcket. Då blev till och med min bil galen och slog på det automatiska varningssystemet. Vad är det med folk egentligen?

Jag kom i alla fall fram till vandrarhemmet och bar in mina saker. Många saker eftersom jag ska vara borta ett tag. Så nu är den lediga sängen full med olika klädhögar.

Satte igång datorn och bevakade James. Han skulle komma fram till sitt slutmål idag.

Nu ligger han i bana vid L2 och ska få sina instrument intrimmade innan han kan börja sitt uppdrag med att skicka bilder till jorden. Vid midsommar tror man att de första infraröda bilderna kommer att levereras.

Sedan kom då den sista galenskapen (hoppas jag) för dagen. Jag hade kollat hur länge Stora Coop i Asecs har öppet. Jodå, till klockan 22:00.
Jag gick dit för att köpa bland annat lite bröd. Men den ena efter den andra ingången var stängd. Jag fick gå runt hela centrumet, som är väldigt stort, innan jag hittade den port som hålls öppen. Nu vet jag ju det till nästa gång. För det blev väldigt långt, onödigt långt. Hade jag vetat om det hade jag tagit bilen och åkt till någon mack istället. Inte för att det var långt i sträcka. Men att traska runt ett nersläckt köpcentrum alldeles ensam är inte optimalt. Ungefär som att promenera i ett industriområde sent på kvällen.

Ja, som ni förstår så var det lika långt tillbaka. Samma väg. Men hem kom jag. Märkte upp några matvaror som behövde kyl eller frys och gjorde sedan en macka och satte mig i fåtöljen. Läste lite filosofi, men insåg att det varit en lång dag och att jag var lite för trött.

Det här inlägget postades i Jönköping, Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv. Bokmärk permalänken.

2 svar på Vilken galen dag

  1. Znogge skriver:

    Det räcker tyvärr inte att man själv kör med omdöme och följer gällande trafikregler. Det finns alldeles för många galningar som bara forcerar fram i trafiken och struntar helt i både den egna och andras säkerhet. Det tycker jag är skrämmande för man vet aldrig vem man möter.

    Kram

  2. Ingrid skriver:

    Vilken tur att du är reaktionssnabb, för jag förstår att det kunde gått illa både en och två gånger på den där bilfärden.
    Ha en fin tisdag!
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *