Åh, denna fredag

Att påstå att jag var trött efter natten är ett kraftigt understatement. Jag var sanslöst trött. Sjukvården är i fritt fall i stort sett i hela landet. I Stockholm har vården förvandlats till Svenonius dårhus. För många patienter till för få platser. För få personal som ska sköta dessa och en omöjlig arbetssituation med låg patientsäkerhet. Hur vi än sliter så får vi i stort sett bara skit från ledningen. Jag var inte i tjänst den natt då det var fullt och den stackars personalen (obs, jag är ironisk) fick stanna på sal en kvart eller halvtimme och övervaka en relativt frisk patient. Men nu har man fastslagit att vi inte får neka att ta emot patienter hur fullt det än är. Undrar om de ska ligga skavfötters. Givetvis måste de då vårda varann eftersom det inte finns tillräckligt med personal. Suck! Moderat dårhus!

Jaja, vi överlevde natten. När narkosjouren sa just det, ”vi överlevde den här natten också” svarade jag att även patienterna överlevt. För det är lite av den känslan man har.

Jag gick och satte mig på Espresso House med en Mocca latte. Det var inte så mycket folk, de flesta tar med sig sin kaffe, och jag kunde halvsova ifred. Sedan åkte jag hem. Stannade till vid Stora Coop vid Ågestavägen och köpte räkor till kvällen bara.

Budleja. Är sugen på att plantera sådan, som finns i flera färger. Den här finns utanför personalgaraget.

Hemma la jag mig och sov. Tyvärr var det sjukt varmt och när jag vaknade efter 3½ timme var det 33 grader inomhus. Verkligen inte optimalt om man vill ha återhämtning,

Efter mycket om och men kom jag upp och satte mig att läsa. Sedan repeterade jag en kurs där jag har en restuppgift. Pluggade totalt 4 timmar. Åt mina räkor och drack vin. En perfekt fredagskväll. När det väl blivit lite svalare.

Avslutade kvällen med en promenad till sopmoloken. Där träffade jag på en av mina vänner. Vi har setts förut och hen hälsade på mig och jag fick både klappa över ryggen och klia bakom öronen.

Det var så mörkt att hen nästan inte syntes. Det var en katt till där, som jag tror bor tillsammans med den här, men den ville inte hälsa. Vi känner inte varann och det är mycket klokt av katter att inte hälsa på främlingar på gatan. Inte ens inne på koloniområdet. Man vet aldrig vem som är vän och vem som är fiende.