Jordnära liv och tankar

Klockan 6:00 väckte alarmet mig och jag gick upp inom 5 minuter. Sedan följde en blandad förmiddag.

Utanför mitt fönster

Kaffe, pluggande, lyssnande på ljudbok, mer kaffe och varma mackor som en väldigt tidig lunch. Men har man gått upp klockan 6:05 är det rimligt att vara hungrig vid 10-tiden.
Ringde ett par telefonsamtal. Mailade några viktiga mail. Lånade in dammsugaren och dammsög golvet. Duschade och tvättade håret. Men framför allt pluggade jag. Fram till klockan 15:30 då det var dags att ta tag i eftermiddagsplanerna. Men innan dess ringde Fia och vi hann prata en bra stund.

Idag var det Teologisk etik som hade mitt huvudfokus. Måste erkänna att det känns betydligt mer jordnära, och begripligt, än änglar och demoner. Det går lite runt i huvudet på mig när jag läser om änglarna och demonerna och deras värld och hur den interagerar med människornas tillvaro. Trots att parallella världar är ett av mina huvudintressen så är just änglar och demoner lite ”ovanför min horisont” (eventuella lustigheter är ofrivilliga). Men dessa existenser är inte bara i en annan värld utan dessutom ganska obegripliga. Jag är ju svenskkyrklig i grunden, vilket innebär protestant, och har svårt att förstå många av de katolska tankarna. Visserligen förekommer änglar även i protestantismen, men de är inte lika framträdande i förkunnelsen. Men de är absolut levande och frekvent förekommande i Bibeln. Men etiska frågor, speciellt veckans fråga som rör eutanasi och assisterat självmord, är mammas gata för en IVA-sjuksköterska med nästan ett halvsekel i bagaget. Tro’t eller ej, i november har jag jobbat 48 år i vården.

Åkte till Byarums kyrka för att fira mässa, en mässa för klimatet. Men före var det aktiviteter på kyrkogården. Jag gick ett varv och sedan fick jag se L, eller egentligen var det hennes jacka jag såg för vi har likadana men i olika färg. Vi köpte dem förra sommaren.

Jag skyndade mig fram till henne och det visade sig att man blev bjuden på både korv och kaffe. Dessutom hade man en plommonketchup jag ska försöka få tag på.

Vi gick in i kyrkan och jag hittade en bra plats. Några av L:s släktingar var också där.

Kören, eller körerna eftersom de var två som sjöng tillsammans, sjöng fint. Men jag blir jätteförvirrad när man plockar isär mässan och den inte följer gängse ordning. Märkligt var också att man bad bönen om förlåtelse men sedan inte fick det, förlåtelse alltså. Först tänkte jag fråga prästen om det fanns en tanke med det. Till exempel att vi inte får förlåtelse eftersom vi förstör skapelsen. Men sedan ändrade jag mig. Det är verkligen ologiskt, rent teologiskt, att inte ge förlåtelse, det som kallas avlösning, och som är en väsentlig del i en mässa.
När det var textläsning fick jag nog, man hade för avsikt att sitta ner under evangelietexten. Jag reste mig och då sa prästen att eftersom jag rest mig skulle alla andra också göra det.
Det var mässa, alltså en nattvardsgudstjänst, men det kändes mer som en konsert med lite kyrkliga inslag. Sångerna var vackra, men totalupplevelsen kändes helt fel. Och;  ja ja jag är konventionell när det gäller mässans upplägg. Man får gärna använda annan musik och andra sånger. Men den ska ha rätt ritual! Eftersom kören sjöng, ensamma och inte tillsammans med församlingen, de viktiga delarna i mässan så kändes det inte som att jag firat mässa på riktigt. Behöver nog ”gå i kyrkan” igen rätt snart för att känna att det är verkligt och på riktigt. Men det var en fin konsert!

På vägen hem tog jag vägen förbi Skillingaryd. Hur man nu kan göra det, ta vägen förbi alltså, eftersom det ligger i rakt motsatt riktning. Men jag hade länge haft ett gravljus liggandes mellan framsätena. Så länge att det stackars ljuset smält under sommaren och det var alldeles kladdigt utanpå. Det kändes lämpligt att åka och tända det för min kära vän E, som delar gravplats med sin man, på kyrkogården i Skillingaryd. I ligger också där, men jag hade bara ett ljus. Ska fylla upp ett lager av gravljus att ha i bilen nu när det är vinter och kallt. Det är på sommaren ljus inte är så bra att ha i bilen eftersom de far illa. Jag har vänner, och gravar, lite här och där i landet och brukar ”titta till” dem när jag har vägen förbi.

Åkte sedan hem och satte mig med ljudbok en stund. Ett glas rött och ost till det och kvällen fick en bra avslutning.

Det här inlägget postades i Jönköping, Livet. Bokmärk permalänken.

1 svar på Jordnära liv och tankar

  1. znogge skriver:

    En väldigt fin och bra söndag får man väl säga, Nu går jag inte i kyrkan så ofta längre men jag tycker om att känna igen mig.
    Lika flitig som vanligt noterar jag 😀

    Kran och god kväll!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *