Triss i arbete

Fredag

Det var lite tungt att åka hemhemifrån. Hade så mycket jag behövde göra, men som fick läggas på hög och som kommer att förvandlas till ett måste eftersom det inte kunde göras i lugn och ro. Men när jag väl var på väg söder ut på torra, isfria vägar så gick det bra. det är långt att köra, men trots allt överkomligt.

Innan jag åkte hjälpte F mig med att få ner vinterdäcken i förrådet. Jag fick gosa lite med Snufflan och krama dem båda. De lovade att hälsa till mina pojkar.

Jag valde den första avfarten till Ljungby från E4:an. Därmed slapp jag en bit av vägbygget. Istället färdades jag inne i stan. Det var första gången jag var där i strålande sol och vårväder Det såg riktigt fint ut. Har tidigare tyckt att det var en hemskt tråkig plats. Måste absolut åka in till stan och promenera om jag har en ledig dag här.

Skulle checka in vid 15-tiden och var framme en stund innan. Hade burit upp packningen till rummet strax före. Bäddade och försökte sedan sova en stund. Blev en dryg halvtimme. Inte optimalt. Men bättre än inget.

Gick ner och fixade tre matlådor. Hade mat med hemifrån och behövde bara komplettera med stekta ägg och pasta. Nej, inte i samma låda. Olika slags nattlunch.

Det blev dags att åka in till sjukhuset och börja det första passet. Det blev en okej natt, men trots det fanns det en del att pyssla med.

Lördag

Var trött när jag kom hem och tog en snabb kopp Lapsang och en macka. Sedan la jag mig och somnade snabbt.

Vaknade vid 15-tiden och gick upp och gjorde kaffe och mackor. Satt och kollade lite på nyhetssidor medan jag åt min eftermiddagsfrukost.
Tillbaka på rummet la jag in några räkningar och pluggade ett par timmar. Duschade och klädde mig. Tiden går fort när man har att göra.

Söndag

Natten gick i ett. Inga intensivvårdspatienter, som tur var, för vi hade en mängd postop. Det låg patienter i postopsalen när vi kom och sedan opererade man akuta patienter hela natten. På efternatten kom en ”orange” patient. Sedan var vi alla, två intensivvårdssjuksköterskor och en undersköterska, upptagna ett par timmar med hen.
Det är den här situationen jag oroar mig för inför sommaren då man ska vara ensam IVA-sjuksköterska. Även om man statistiskt inte opererar hela nätterna och man inte ska operera så mycket planerat under sommaren och inga ”röda” patienter ska komma till sjukhuset med ambulans så kan den här situationen mycket väl uppstå. Ingen av patienterna var ”ivamässig”, om man bortser från att någon behövde läkemedel som bara får ges på intensivvårdsavdelningen. Den ”orange” patienten var inte ”röd”, andades själv och skulle opereras på dagtid. Men det är ju ändå massor av jobb med en sådan patient. Ibland är det ju till och med mindre jobb med patienter som ligger i ”burken” (respirator). Jag tycker fortfarande att det är en dålig idé att minska personalstyrkan och ”stänga” intensiven och istället säga: ”vi har ett intensivvårdsteam som står beredda” (tidningen Smålänningens ord citerade från sjukhusledningen).

Som sagt, vi jobbade intensivt hela natten. När dagpersonalen kom och en av sjuksköterskorna kom in på salen och frågade om vi gjort färskt kaffe. När jag svarade jag att nej, det hade vi inte hunnit. Vi har, som du ser, häcken full av arbete här, fick jag till svar, ganska snäsigt, att kaffe kunde ni väl ändå gjort. Suck! Det är faktiskt ingen prioriterad arbetsuppgift att brygga kaffe åt kollegorna när det finns patienter att ta hand om. Dessutom förstår jag inte varför det alltid ska bryggas kaffe. Kaffet i automaten duger väl! Det är en typisk sjukhusgrej att vägra dricka kaffe ur automaten som arbetsgivaren ordnat för personalrummet. Så är det på varenda sjukhus jag varit på. man ska ha ”finkaffe”. Själv dricker jag allt med koffein. oavsett om det gjordes igår, kommer från automaten eller är kallt.

När jag kom hem drack jag en kopp Lapsang och åt två sillmackor. Sedan sov jag i drygt 6 timmar. Jag var trött.

När jag vaknade kunde jag konstatera att väderrapporten stämde. Våren var borta och det regnade, var kallt, blött och grått.

Drack kaffe och pratade lite med några andra av vandrarhemsgästerna. Gick sedan upp på rummet och läste en stund. Klädde mig och snarare än snart var det dags att åka till jobbet igen.

Måndag förmiddag

Natten var okej, men det fanns att göra. När uppvakningspatienterna åkt kom det en nya IVA-patient. Men det var inte någon riktigt dålig så det var lugnt.

När jag var tillbaka i Södra Ljungby gick jag och la mig, den korta tid som fanns innan jag skulle checka ut. Sedan skulle nya äventyr ta vid…

Blommor utanför personalingången