Bloggaren Klimakteriehäxan har en utmaning som heter Selfie där man ska reagera på ett ord och svara på frågor. Hur det går till kan du läsa hos Klimakterihäxan. Häng på vetja! Det här inlägget handlar om politik.
1. Har du någonsin varit inne på att satsa på en karriär i politiken?
Inte att satsa på en politisk karriär. Men jag har haft ett antal politiska förtroendeuppdrag genom åren. De lite ”tyngre” är kommunrevisionen och kyrkorådets ordförande.
2. Vilken aktuell fråga kan få in dig i en politisk diskussion?
Rättvisefrågor i allmänhet. Sjukvården förstås. Men det finns en rad frågor som kan ”få igång” mig.
3. Har du lätt att bestämma vilket parti du ska rösta på när det blir val?
Ja, jag vet hur jag ska rösta. Men det är faktiskt inte lätt med den politiska röran som råder.
4. Läser du tidningarnas ledarsidor?
Ja, ofta. Men bara om ämnet intresserar mig.
5. Kan du nämna en politiker, död eller levande, som du saknar i dagens debatt?
De flesta av de som fanns på 1960- och 1970-talen. Då var det hederlighet och ordning som var ledstjärnor. Nu är det tjafs, trams och okunnighet som råder.
6. Kommer du att rösta i valet till EU-parlamentet som hålls 9 juni? På parti eller person?
Ja. Förstår inte frågan. Man röstar väl på parti och kryssar person. Eller är det något nytt som jag missat?
Med ”parti eller person” menar jag att man kan tänkas sympatisera med en kandidat i så pass hög grad att man ger denne sin röst trots att partietiketten inte är den man egentligen gillar. Ungefär så.
Det där med att forntidens politiker var bättre – kanske var det också så att de kom undan med mer, granskades inte lika intensivt som dagens? Såg just en bit om IB-affären. Det var inte någon höjdare för de inblandade politikerna.
Visst de kom undan med saker, precis som nu. Men de tjafsade inte utan höll en respektfull ton. IB-affären var naturligtvis en skam att den förekom.
Jo, man kan väl sympatisera med en person, men det är ju faktiskt inte så politik fungerar. Det är trots allt partiet man röstar på.
Det var helt klart en annan stämning i politiken på 60- och 70-talen.
Absolut. Man hade en respektfull ton mot varann. Numera tjafsas det alldeles för mycket.
Visst hade väl de som engagerade sig i politiken ”förr i tiden” större livserfarenhet och kunskap än dagens yrkespolitiker, som kanske aldrig varit ute i ”verkliga livet” och inte ens haft ett vanligt arbete. Inte är det att undra på att det blir tjafs och trams.
Ha en fin torsdag!
Kram, Ingrid
Jag tycker att dagens politik är rörig med samarbete hit och dit. På ett vis kan det behövas när världen ser ut som den gör men det blir svårare och svårare att veta vad partierna egentligen står för. Numera är det mycket tjafs och pajkastning i stället för diskussioner kring sakfrågorna.
Skola, vård och omsorg är viktiga frågor men det är även den ökande gängkriminaliteten och alla dessa skjutningar.
Önskar en sen god kväll!
Kram