Fredag
Äntligen lyckades jag få adekvat sömn. Vaknade några gånger, men somnade om. När jag vaknade till sist var det dags att gå upp och göra morgonkaffe.
Tiden gick enormt fort och det var strax dags att åka och jobba. Trots att jag haft mycket tid från början.
På jobbet var det mycket. Alla på salen kände att vi hade för stor arbetsbelastning. Känns verkligen tveksamt om det är rätt att man ska bli så här totalt utpumpad av jobbet. Suck!
Väl hemmafunderade jag på att se På spåret, men gav upp tanken och la mig istället. Klockan var bara 22:59… Suck!
Lördag
Alarmet väckte mig vi åtta. Chillade lite medan jag drack kaffe och pluggade sedan en stund innan jag gjorde mig klar inför ännu ett jobbpass.
Det var fruktansvärt rörigt när vi, kvällspersonalen, kom och fortsatte så. Ramlade ihop och somnade när jag kom hem.
Söndag
Var fruktansvärt trött när jag gick upp, men jag hade bestämt mig för att gå på Högmässan i Brännkyrka kyrka och gav mig därför iväg när mina morgonsysslor var klara. Hade tid så jag kunde göra ett par inköp i Västberga innan jag åkte till kyrkan.
Det var Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet, en söndag som inte förekommer varje år. Jag ville gå just den här söndagen för att temat är Den yttersta tiden. Jag ska skriva ett PM om Tusenårsriket som ju är en del av tematiken. Möjligen blir det något om det nästa söndag för då är en av texterna just den, den enda, i Bibeln som handlar om det.
Tråkigt nog så hade den unga prästen, som i övrigt var väldigt trevlig, missat något väsentligt. De allra flesta var i min ålder, eller äldre. Jag såg hur många ryckte til när hon använde uttrycket ”skiter i” flera gånger. Men vi fick lära oss att man ”inte behöver klippa sig och skaffa ett jobb” för att passa in i Guds rike. Med andra ord en predikan passande för konfirmander eller en ungdomsgrupp. Lite synd att hon, som ju ändå är över trettio, inte snappat det här med att ”tala till bönder på bönders vis och till lärde på latin”.
Det serverades kaffe efteråt, vilket jag tycker är trevligt. Just att samlas längst bak i kyrkan över en fika är så mycket bättre än när man sitter vid bord i församlingssalen och folk sluter sig i grupper med dem de redan känner.
Efter gudstjänsten åkte jag till jobbet. Det var mycket att göra, men inte ”hela havet stormar” som de senaste passen. Man får vara glad för det lilla…
Imorgon är det äntligen måndag, Eller idag, för att vara riktigt noga.
Du har verkligen så intensiva dagar när du jobbar och jag är verkligen imponerad av att ni orkar sådana pass. Det borde vara en självklarhet att arbetsbelastningen är dräglig tycker jag. Men men, vad hjälper det att jag tycker.
Önskar en fin kväll nu!
Kram