Vi har nu kommit till mitten av Stilla veckan och de resterande dagarna har namn. Idag kallas onsdagen Dymmelonsdag.
”Onsdagen i Stilla veckan kallas för Dymmelonsdag. Nu går Fastan in i ett allvarligare skede. Dagarna från dymmelonsdagen till och Påskafton kallas dymmeln. Nu inleds Påskfriden. Kyrkklockorna skulle, enligt traditionen, inte låta under dymmeln, så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg, skinn eller ersatte dem med trästavar. Trästaven kallas dymmel. Därav dagens namn”. (Sv kyrkan Kristianstad)
Idag var det dags att resa hem. Hade dockbestämt mig för att inte ha bråttom. Ute var det riktigt busväder och det kändes så där att ha 60 mil att köra. Men det fick väl gå… Med lite tur kunde ju vädret bli bättre.
När F åkt till jobbet gjorde jag kaffe, skrev ett viktigt mail och läste lite bloggar. Pluggade, fixade lite med mina räkningar, pluggade mer, packade och gjorde lite privatadministrativt arbete. Sedan fixade jag lunch.
Pratade med Fia medan jag åt. Det är så många att prata med och höra av sig till. De flesta har problem så det räcker och blir över. Har ju egna problem som måste lösas, men på något sätt går andra före. På gott och ont.
När jag ändå var i farten ringde jag M. och kollade läget. Inte så positivt det heller…
Bestämde mig för att duscha och tvätta håret innan jag reste. Hemmahemma är ju min dusch trasig och i stugområdet har man inte satt på vattnet ännu.
Precis när jag var på väg in i duschen ringde F och sa att han och hans chef skulle komma och äta sin lunch. Om fem minuter sa han och jag kastade på mig kläderna och hann precis bli klar.
De värmde sin mat och åt. Sedan åkte de igen för att fortsätta jobba. Då var det dags för min dusch.
Pratade mer med M. i telefon och packade klar, bar ut mina saker till bilen och tog på pojkarna deras selen. Gjorde sedan kaffe och drack. Kunde se motorvägen från fönstret och insåg att det inte var läge att åka. Om man inte gillar att stå i bilkö.
F hann komma hem och vi kunde säga hejdå ytterligare en gång innan jag åkte.
Gav mig av så där ungefär tio i sex. Till att börja med var det en hel del trafik, men det klingade av med tiden. Jag gillar att köra bil på natten när det inte är snö, halt, regn och sådant. Men det var det inte, det var i stort sett sommarväglag. Däremot va det en hel del vägarbeten och på ett ställe var vägen avstängd och man fick åka några mil extra för att komma tillbaka ut på E4:an.
I Skillningaryd stannade jag för att tanka, köpa en vegansk korv och kaffe. När jag nu ändå var där passadejag på att besöka kyrkogården. Trots att det var mörkt och jag tycker det är otäckt. I Stockholm är det många skumma individer som smyger runt inne på kyrkogårdarna.
Besökte Kerstins grav. Hennes begravning blev ju flyttad en vecka och då kunde jag inte ta ledigt och vara med. Hon har inte hunnit få sin sten ännu. Tråkigt nog hade jag ingen tändsticka så jag kunde tända ljuset som stod där. Måste ju ha slocknat eller något sådant.
Tillbaka i bilen körde jag sedan hela vägen utan uppehåll. Klockan var tio över ett när jag var framme vid bommen. Skickade ett par sms om att jag var framme och sedan öppnade jag bommen, körde in, stängde den igen och körde fram till min grind och började packa ur. Lyfte ut pojkarna och bar in dem.
Innan jag flyttade bilen hällde jag upp vatten och la upp mat. De verkade nöjda med att vara framme.
Var också nöjd. Dels att vi var framme, dels att vi nu flyttat ut till stugan. Det var 15 grader inne och det kändes helt okej. Behovet av att städa får jag ta tag i under kommande dagar. Imorgon har jag ett helt ”program” inbokat redan.
Då var det tur att du inte hann in i duschen 😉
På ett vis är det skönt att köra när det är mindre trafik men mitt mörkerseende är inte det bästa så jag väljer alltid dagsljus. Blir för trött annars.
Så härligt att stugsäsongen är inledd nu. Städningen får du ta när den passar dig för den lär inte springa ifrån dig.
Önskar en fin skärtorsdag!
Kram