Man måste väl få fråga

Att jag var på akuten i tisdags kan knappast ha undgått någon. Eftersom jag vanligtvis är frisk och kry är inte akuten ett ställa ja gbesöker ofta. Därför visste jag inte att man numera, förutom själva akutvårdavgiften på 400 kronor, också ska betala för olika undersökningar var för sig.

För ett par dagar sedan dök det upp en faktura, som verkade helt i sin ordning, och jag la den i högen för räknigar att betala. Men när det idag dök upp en faktura på röntenundersökningen kände jag att jag nog ändå var tvungen att ringa och fråga om det verkligen stämde att jag skulle betala den också när jag betalat för akutbesöket.

Därför ringde jag till röntgenavdelningen och frågade. Jag fick till svar att undersökningen skulle betalas utöver själva akutbesöket.
Det var väl inte så mycket mer med det annat än att jag råkade säga att jag tycker det borde man berätta för patienten innan. Jag sa det i lugn och hövlig ton och hade tänkt avsluta samtalet efter det.

Men då går kvinnan jag pratar med wild and crazy och säger att jag är arg för att jag måste betala för mig. Att jag inte vill göra rätt för mig.
NU blir jag arg! Säger till henne att jag inte är arg för att jag måste betala men för att hon är oförskämd.
Jag får då till svar att jag inte vet hur hon har det, att jag inte känner henne och vet i vilken situation hon är. Då föreslår jag att hon ska prova att byta med mig och vara fånge i sin säng. Men sen inser jag att hon nog är i så pass psykisk obalans att det inte ens är någon idé att få henne att förstå att man inte kan ge sig på patienter som bara vill veta om fakturan stämmer med att de försöker smita från sitt betalningsansvar. Att sedan dessutom ha den dåliga smaken att påstå att man själv har det sämre än patienten mann pratar med har i alla fall jag fått lära mig att man inte får.
Något för utbildningsavdelningen att tänka på när man uppenbarligen missat en så viktig sak vid rekryteringen.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

4 svar på Man måste väl få fråga

  1. Geddfish skriver:

    Hej, nu har jag läst ikapp lite. Ajaj, det hände, det som bara inte får hända! Jag tänker på det jämt, när jag är ute, jag som bor själv här, hur skulle det gå???
    Men, dra på trissor, vilket dåligt bemötande du fick av den ladyn, då! Sådant borde vara förbjudet, även om hon hade en dålig dag, helt osmakligt!
    Jag har jobbat ut mot allmänheten och vet hur man uppför sig, det borde alla veta, som tar tag i en telefonlur.
    Du som själv jobbar inom vården, ta och kolla på mitt dagsinlägg.
    Ha det nu så gott det går, stackars dig! Stor kram! Gerd ♥

    • Kraka skriver:

      Ja, det är alltid besvärligt att bli sjuk när man bor ensam. Min son bor nära mig så han kommer ofta. Men det är absolut för tidigt att han ska behöva bli dadda åt sin mamma. Jag är ju inte ens sextio än.

      Ja, det var ett märkligt bemötande. Men jag kan inte låta bli att förundras över hur många av dem jag känner som, när jag diskuterar bemötandet på facebook, inte ens förstår vad det är jag menar utan drar upp att jag ju snart har frikort och snart slipper betala. Hur har svenska folket det med läsförståelsen? Jag betalar inget av kostnaderna som har med olyckan att göra, det gör Trygg Hansa. Snabba med utbetalningarna är de också.
      Det är själva bemötandet jag reagerar på, inte på att jag måste betala. Däremot tycker jag det verkar vara onödigt bökigt administrativt att skicka en massa fakturor på olika saker som de gjort under läkarbesöket. Det är samma bankgironummer till de olika sakerna så de kunde gott skickat en enda faktura eller tagit betalt direkt på akuten.

      Lycka till med din kommande operation!
      Kram

  2. Glada gumman skriver:

    Usch vilken otur du har med otrevliga telefonsamtal!
    Jisses, denna kvinna var ju sjukhusets ansikte utåt just vid det tillfället och får ju inte göra sig till ett offer om hur hon har det! Jag tror banne mig att jag hade totat ner några rader till sjukhusledningen…

    • Kraka skriver:

      Jag tycker inte att man får bete sig så här och därför skrev jag, efter att funderat ett tag, ett påtalande till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Utan att namnge personen eftersom jag anser att det handlar om ett lednings- och rutinproblem. Det är på många arbetsplatser som man faktiskt inte har en ordentig policy för hur man bemöter människor utan tror att det är upp till den enskilda tjänstemannen att bete sig hur som helst. Jag hade en sådan diskussion med Vägverket för ett tag sedan där de skickade ut ett brev med ett telefonnummer dit man skulle ringa om man hade frågor angående brevets innehåll. Jag hade frågor och ringde och fick bland annat höra att ”Stockholmarna tar alla våra pengar, du får ringa till politikerna, det är inte vår sak att svara på dina frågor…” Detta trots att de är handläggande myndighet,
      En röntgenavdelning är ingen myndighet, men lite telefonvett och bemötandepolicy kan man ändå begära. Att skyffla över sin egen ångest och sitt eget missnöje på patienter är i alla fall förbjudet på de avdelningar jag jobbat på. Jag är rätt säker på att det inte är tillåtet på nämnda röntgenavdelning heller. Är det tillåtet beror det på att de har en dålig chef.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *