Jag hade verkligen storslagna planer för den här ledigheten. En hel vecka som skulle innehålla både en resa och annat spännande.
Jodå, det blev väl i stort sett som jag tänkt, med den lilla skillnaden att jag varit förkyld hela tiden och fortfarande. Det har förtagit hela nöjet, i alla fall nästan.
På måndagen kunde jag flexa ut lite tidigare, en dryg timme faktiskt. Det var så skönt att komma iväg tidigare från jobbet. Jag skulle ha tvättstugan och var övertygad om att det var klockan 11.00. Det var det inte, det var klockan 15.00.
Jag hade bokat i en annan tvättstuga än jag brukar, på inrådan av min son, eftersom det skulle vara renare där. Det var det väl, till viss del. Tvättmaskinerna behövde i alla fall inte saneras innan jag kunde stoppa in min smutstvätt. Men golvet var hur skitigt som helst och torktumlaren hade en luddfilter med en matta så tjock att vilken matthandlare som helt skulle blivit avundsjuk för dess tjocka kvalité.
Tanken var att jag skulle äta middag med min son på kvällen, men ingen av oss kände oss i form och det fick bli en hemmakväll istället.
Jag ägnade kvällen åt att packa och förbereda mig inför tisdagens resa. Lyssnade på ljudbok och la mig tidigt.
Redan klockan 04.50 var jag vid T-banan för att vara säker på att hinna med tåget. Det var i tidigaste laget, men jag vågade inte chansa på att den avgång som varit mer lagom verkligen skulle gå. Det händer tyvärr att man bara ställer in en avgång.
Jag var trött och snorig och hade inhandlat nässpray i Pressbyrån. Den kom väl till pass. Jag sov av och till under resan och när jag kom fram till Göteborg tog jag, trots min förkylning, en promenad till Stigbergsliden.
Jag hade tur och fick mitt rum nästan meddetsamma. Jag vilade lite och gick sedan ut för att kolla var lokalen dit jag skulle på kvällen låg. Jag handlade lunchmat på Hemköp som ligger alldeles om hörnet. Orkade inte ens tänka på att gå ut och äta.
På kvällen var det årsmöte i Föreningen för narrativ medicin. Det är en relativt nybildad förening som nu hade sitt första årsmöte. Jag har alltid varit intresserad av livsberättelser och genast blivit nyfiken på den här föreningen då jag läste om den.
Det var en trevlig kväll, efter själva årsmötet var det mat och underhållning bestående av musik från den teaterföreställning som just pågår i Göteborg om Karin Boje.
När jag kom tillbaka till vandrarhemmet var jag mer än utmattad. Somnade sött, men vaknade jättetidigt med rinnande näsa och kunde inte somna om. Gick ut i köket och fixade till kaffe och såg sedan lite Netflix på datorn. Klockan 11.00 lämnade jag in mitt nyckelkort, efter att ha packat och städat rummet. Det var dags att ge sig av till mitt lunchmöte med B.
Vi träffades vid Valand och gick sedan en sväng för att hitta ett bra lunchställe. Det fick bli Berzelius. God mat och bra läge.
Efter maten var jag ännu tröttare och längtade bara efter att resa hem. Satte mig på ett café med en latte medan jag väntade på att det skulle bli dags att gå till tåget.
På torsdagen fick jag för mig att jag var bättre och gick på utställningen The new human på Moderna museet. Det var en sevärd, men på många sätt otäck, utställning. Om jag hinner ska jag gå dit en gång till eftersom jag inte hann se allt.
På fredagen kände jag mig sämre igen, men hade en tid att passa inne i stan. Efteråt gick jag till Pyttirian och åt.
På lördagen var jag fortfarande förkyld, men på eftermiddagen bestämde jag med min son att vi skulle åka och handla, jag behövde både kattsand och knäckebröd.
Vi passade sedan på att åka ut till Mammas i Upplands Väsby och äta tunnbrödsrulle.
Ganska sent hörde Petter av sig och undrade om vi kunde ses på söndagen. Det kunde vi. Men vi skulle höras när vi vaknade.
Vi åkte in till stan, gick på TGI Friday´s och åt lunch. Jag var sugen på en av deras burgare.
Tanken var att vi skulle promenera också. Jag var egentligen inte så sugen på promenad med mitt snorande, men jag kom på att om jag fick ta alla turfzonerna på Skeppsholmen och Kastellholmen så skulle jag känna mig nöjd.
Vi traskade iväg dit och gick runt de båda öarna, förbundna med broar. Det var lite trickigt att hitta, det hade redan mörknat på. Men det ordnade sig.
När zonerna var tagna bestämde vi oss för att kosta på oss något att dricka i baren på Grand Hotell. Jag valde en Tequila Sunrise. Lite mysigt att sitta där, men till sist var det dags att åka hem.
Imorgon är det dags att börja en jobbperiod igen. Det är tack och lov en ganska kort period den här gången, bara tre nätter. Eller i timmar 31½. Jag jobbar ofta 4 eller 5 nätter.
Det har varit en bra ledighet, men jag hade gärna mått lite bättre. Men det får bli en annan gång…
Välkommen tillbaka då. Då jobbar vi tillsammans i morgon. Det där med narrativ medicin låter spännande. Läste om det o vårdfacket.
Pingback: Vad har hänt sen sist | Kraka