Johanna Kajson har en julkalender där man får ett bloggtema varje dag. Årets tema för kalendern är Sharing is caring och handlar om olika saker man kan dela med sig av.
Årets julklapp ska vara en låda att lägga sin mobil i, sägs det.
Måste erkänna att jag verkligen inte förstår problemet. Det är klart att det finns sjlvupptagna människor som hellre pratar med någon annan än med den de har framför sig. Det är inte ett mobilproblem. Det är oartigt och en brist på god ton.
Eftersom jag visste att den här frågan skulle komma i kalendern så ägnade jag en stund åt att fundera på den medan frudin beställde en bänkskiva. Hon hade fått tid klockan 14:00 den dagen vi åt julbord och gick iväg för att uträtta sitt ärende.
Vid borde bredvid satt tre damer och retade sig på dem som hade mobilen framme. När jag tog fram min började de högljutt kommentera mitt ”beroende”. De skrädde minsann inte orden. (Man kan ju tycka att de borde haft annat än oss med mobil att prata om).
Jag hade tagit upp min mobil för att använda tiden till att lyssna på ljudbok. För det är det jag gör när jag har tid över. Lyssnar eller läser. Inte var det samma ”liv i luckan” då folk bredde ut sin gigantiskt stora morgontidning i kollektivtrafiken. (För den som inte minns kan jag berätta att morgontidningarna i stort sett var i A2-format förut och att de blev i A1 om man bredde ut dem. A1 är cirka 70 x 100 cm, som en stor affisch. Självupptaget folk bredde ut sig för att läsa och man fick knappt plats.
Jag läser tidningen i mobilen. Den tar ingen plats alls nästan, speciellt inte på andras utrymme. Men folk ondgör sig.
När jag växte upp, ja även då min son växte upp, fanns inga mobiler. Jag minns hur pappa läste tidningen vid frukostbordet och man såg honom inte ens bakom tidningen. Dessutom var det så på den tiden att föräldrar faktiskt sällan hade tid att leka med sina barn. De hade vuxensaker att göra.
Jag gjorde mycket ihop med F när han växte upp. Betydligt mer än vad mina föräldrar gjorde. Men aldrig har vi tidigare haft en föräldrageneration som gör så mycket ihop med sina barn. Som lägger så mycket tid på att skjutsa, fixa, curla och dona. När jag växte upp fick barn klara sig själv. Inte var det tal om att bli skjutsad hit och dit. Vi gick, Ofta långt. Tid tog det. Möjligen cyklade man.
Visst finns det människor som är missbrukare. Även av bekräftelse. Som går igång på ”likes” på sociala medier. Men det är inte mobilernas fel och jag tror de är, i procent räknat, ett mindre antal.
Och, hörrö ni! Man kan stänga av ljudet på mobben om man behöver vara ifred. Den behöver inte bäddas ner i en låda.
*Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.
**Bild från pixabay
Har man inte mer att prata om än andras mobiler så tycker jag att det måste vara väldigt tråkigt sällskap. En låda för mobiler verkar som den mest onödiga klappen om man frågar mig. Jag minns när tidningarna var så stora. Hamnade man bredvid en tidningsläsare på bussen så var det kört.
Kram och ha en bra lördag!
Den där mobillådan, är nog det löjligaste jag har hört! Håller med dig!
Min mobil är min kamera, mitt fotoalbum, min bok, min skrivmaskin, min dagstidning och självklart min telefon att prata i. Folk ondgör sig om fel saker.
Likaså om datorn. ”Du sitter vid den där datorn hela dagen!” Men många har den som sitt jobb.
Trevlig lördag, kram Gerd
Den där lådan är verkligen en konstig julklapp!
Jag har faktiskt ändrat mitt mobilanvändande. Inte så att jag låter bli att använda den, för jag använder den till allting och den är ständigt med mig var jag än är, men jag har tagit bort alla ljud om aviseringar. Förut plingade den hela tiden och det stressade mig. Nu kommer det bara ett pling när jag får sms eller messinger och det händer inte så ofta och så ringer den förstås. Den är ju trots allt en telefon 😉
På natten är samtliga ljud utom ringsignalen avstängda och inga synkningar pågår, så batteriet vilar i stort sett det också. Det minskar kanske med n 4-5% på hela natten.
Är jag ute bland folk, på möte, på restaurang, bio, teater eller dylikt är ljudet helt avstängt. Det gäller bara att komma ihåg att sätta på det igen.
Någon låda behöver jag absolut inte!!
Ha en skön lördag!
Kram, Ingrid
Hoppsan, ja kan man inte prata om nåt annat än andra människor och deras mobilanvändning, då har man nog ganska litet att diskutera, då kan man gå hem 😉 det finns väl andra och viktigare saker att diskutera, gnällspikar göre sig icke besvär 🙂 Det är praktiskt att kunna läsa tidningen på mobilen, plattan eller datorn
Ha en fin lördag!
Lite knepig ”klapp” det där kan jag ju känna…men ungarna på kneget har tagit detta till sig och tillverkar egna i slöjden till föräldrarna.
Läser och lyssnar mycket i min mobil…fast inte när jag är i sällskap med andra kanske så mycket…men den enda jag pratar med i den är ju frugan och nån gång min bror…i övrigt är det ganska tyst i min telefon på den fronten.
Hur som helst…ha en fin fortsättning på helgen.
Att sitta bredvid någon som använder sin mobil och högt och ljudligt oja sig över det är lita ouppfostrat som att sitta tillsammans med någon eller några och bara bry sig om sin mobil. Förresten kunde de inte veta vad du höll på med. Det kanske var något jätteviktigt. Det finns faktiskt viktiga saker som vi använder våra elektroniska hjälpmedel till. Men de bör sköta sitt och inte ha en massa högljudda synpunkter på hur folk ska leva sina liv.