Onödigt spännande, men det kunde varit värre

Så var det äntligen måndag och några arbetsfria dagar. Dagar vikta för studier, men också för att leva. Jag jobbar 59% och pluggar 50% så någon tid över i egentlig mening har jag förstås inte.

Jag vaknade, som vanligt efter det hemska, alldeles för tidigt. Klockan var bara 03:20. Sedan sov jag inte speciellt mycket innan jag gick upp 07:30. För ordningens skull ska jag väl tillägga att klockan var en bit över midnatt då jag gick hem från Fia där jag druckit te.

Jag gjorde kaffe och fixade ett par mackor. Senare åt jag en tidig lunch med korv och ägg. Pluggade lite och gick sedan in till Fia och tiggde fika. Hade med mig en (köpt) toscakaka. När vi fikat gick jag in en kortis till mig och sedan skulle vi gå ut med hunden tillsammans med ett par andra som också hade hund. Men eftersom vi också bestämt att jag skulle skjutsa Fia till sjukhusbiblioteket där hon skulle hämta böcker hade vi lite bråttom och tog en kortare runda.

När vi kom tillbaka upptäckte Fia att hon tappat sin mössa. Vi bestämde att gå tillbaka senare och leta efter den.

På vägen in till stan finns det flera rondeller. En av dem heter Skogslyckerondellen. Jag hade en bil framför mig och det var många bilar i rondellen så jag hade full fokus framåt. Men jag stod stilla med god marginal till framförvarande bil. Plötslig skedde samtidigt en kraftig smäll och vi for framåt. Fia skrek rakt ut. Jag har en lite speciellt sätt att sitta när jag kör och sitter väldigt långt fram. Det gjorde att jag inte for fram lika mycket, bara lite och fick en smäll i bakhuvudet. Men hennes huvud for lite fram och åter. Hon har inte ont i nacken nu, men man vet ju aldrig vad som kommer.

Jag kastade mig ut och han i bilen bakom sa att han inte kört på mig. Jag var nog lite chockad och fattade inte vad som hänt. Såg inte skadorna på min bil direkt. Han sa att jag kunde åka så det gjorde jag. Men när jag väntade utanför sjukhuset så kollade jag igen och jag har en spricka och ett antal andra skador på bilen.
Vi åkte tillbaka och jag hade hoppats att polisen skulle vara där. Men de hade sagt att de inte skulle komma ut. Han som kört på mig nekade å det bestämdaste till att ha kört in i mig. Men jag har ett vittne. Han tyckte inte att jag var inblandad i deras krock och att jag skulle göra en egen polisanmälan. Så det har jag gjort. Fick ett väldigt bra och professionellt bemötande av polisen  i region syd som tog upp anmälan. De pratade också med Fia så vi har anmält att hon kanske skadat sig. Imorgon ska jag ringa mitt försäkringsbolag. Precis som att jag inte har nog att göra ändå. Så onödigt.
De andra två bilarna hade rejäla skador. Möjligen kan det vara så att han i bilen bakom mig inte ens märkte att han körde in i mig. Han kastades ju framåt av krocken bakifrån och eftersom han låg så pass nära mig så knuffade han till min bil. Jag hade ett bra avstånd till bilen framför.

När vi kom hem gick vi samma runda med Penny igen. Jag såg mössan på långt håll och vi skyndade fram och plockade upp den. Sedan gick vi klart rundan och när vi kom hem satt Katten och väntade på oss.

Jag gick in till mig direkt vi kom hem. Jag var alltför trött för sociala aktiviteter och om inget alldeles oförutsett inträffar ska jag tillbringa resten av kvällen med mina kattpojkar.