Ibland måste man ta smärtsamma beslut. Vi har inte alltid varit överens i varje fråga. Men det har ändå känts som att det kan fungera ändå.
Jag gick med i SSU när jag var 14 år. Sedan dess har jag varit engagerad och aktiv. På olika sätt och i olika grad. Men alltid engagerad och med.
Åtskilliga är de möten, kongresser och förtroendeuppdrag jag varit med på och deltagit i. Men nu är gränsen nådd.
Vid lunchtid idag skickade jag in ett formulär att jag vill lämna partiet med omedlebar verkan. Jag kan inte se mig själv i spegeln utan att skämmas om jag är medlem i en NATO-kramande organisation.
Propagandan för ett ja har varit öronbedövande. Vi har sköljts över med desinformation och både rena lögner och halvsanningar.
Jag tänker inte sitta och vänta på hur det som varit mitt parti kommer att vika sig för Turkiets krav. Skillnaden att falla för hans krav är hårfina mot Rysslands. Turkiet är ingen demokrati. Att vi skulle få specialregler och slippa vissa krav är så naivt att det hör hemma på förskolenivå. Vi har redan sprungit på problem och då är vi ändå inte med ännu.
Det kommer inte att dröja länge innan vi har både baser på Gotland och andra ställen. Just baser på Gotland är något som NATO ser som ett incitament för att låta Sverige gå med.
Att reta upp både Ryssland och Turkiet mitt under ett krig är sinnessvagt. Alla i Sverige hade tjänat på en nyanserad debatt i ett lugnt skede.
Jag kan bara hålla med dig till 100% och jag förstår ditt agerande till fullo.
Ett ansökan om medlemsskap i NATO är inget som ska hastas fram utan är en fråga som ska beredas noggrant vid rätt tillfälle.
Kram
Jag är nog lite i chock av denna dårskap. Det är som att vi förklarar krig mot Ryssland. Man vet att det kommer att innebära något slags angrepp mot Sverige. Ändå väljer man att reta Ryssland. Det känns som att man pekar finger och säger: ”Du kan inte ta oss” fast man mycket väl vet att de är precis vad man kan. Ryssland tar oss i ett nafs om man vill.
Beslutet känns varken vuxet eller genomtänkt.
Kram
Det är ett helt galet beslut som vi medborgare verkligen borde få vara delaktiga i. Vi har genom åren haft många folkomröstningar. Senast var det väl införandet av euron och medlemsskap i EU. Varför inte en omröstning i en fråga som kan få så ödesdigra konsekvenser?
Putin har säkert jobb ett bra tag till i Ukraina, så det borde väl hinnas med innan han börjar titta längre västerut.
Kram, Ingrid
Jag är faktiskt i chock över beslutet. Hoppades in i det sista att man skulle inse vad man höll på med.
Man började med att implementera ordet ”fredsskadad” hos oss. Precis som att det vore skadligt att sluppit vara med i krig. Sedan har man tjatat och tjatat, med riktad och ensidig information, om nödvändigheten att vara med i NATO.
I senaste opinionsundersökningen var det faktiskt bara 53% som var för NATO. Det finns med andra ord inte alls något starkt stöd hos folket.
Vi (eller de som bestämmer) har dragit på Sverige hur mycket problem som helst. Inte bara att vi retat upp Ryssland. Nu är både Turkiet och Kroatien arga på oss. Det var de väl iofs redan innan, men de höll sig i alla fall lugna.
Många inom partiet, även en del av dem som är emot NATO, tycker det ska bli ”så spännande” att se vad Putin tar sig för. Vaddå spännande att se om det blir krig, om vi blir angripna, om vi får olika styr- och reglersystem satta ur spel. Går väl an för de där ledarna med sina långklänningar på middagar med världens ledare. Men vi andra då? Vi som riskerar att bli utan ström, inte kunna få ut pengar, eller skicka, som får vår vardag krossad? Ska vi bara sitta där och le och tycka det är spännande med krig? Jag blir galen på dem!
Kram