Fått den bästa måndagspresenten

Nej, det är inga juveler, inga vackra kläder, det är inte ens en sak. Det är en dag som var fullbokad men som helt föll bort. Naturligtvis är jag inte glad för att många av mina kurskamrater fått någon besvärlig smitta och ligger hemma sjuka. Men jag är glad att jag fått en dag att plugga och försöka komma ikapp  lite.

Började med att sova. Alldeles för länge. Tio timmar och fyra minuter är mer än rekommenderat och ökar risken för vissa sjukdomar. Man jag har, utan att veta, på känn att man då pratar om att sova mer än nio timmar generellt. Inte någon enstaka gång ibland.

Vid morgonkaffet funderade jag ut hur jag ville lägga upp dagen. Jag ville plugga, hade en hel del oläst material, ville röra lite på mig och göra något trevligt. Hade också en del administrativt som behövde bli klart och ett telefonsamtal att ringa.
Som en extra bonus är jag ”ledig” även imorgon. Har tvättstugan som enda bokad aktivitet. Men tusen och en saker att göra.

Började som sagt med kaffe och två mackor med favoritosten. Försökte sedan ringa det där telefonsamtalet men fick inget svar. Troligen jobbar hen dagtid.

Innan jag började med studierna läste jag den här artikeln i DN. Den är helt i linje med mina tankar, men jag blev besviken att den var så kort. Innehöll inte alls den substans jag väntat mig. Men jag får väl läsa någon av hans böcker om jag hinner. Suck!

Klockan var redan halv tolv när jag kom igång med pluggandet. Lite sent kanske, men jag behövde verkligen sova. Är inne i en tröttperiod, det är länge sedan jag var så trött som jag är nu.

Gjorde en kopp kaffe, för mig är kaffe som bensin för en bil, och läste Walter Benjamins uppsats Konstverket i reproduktionsåldern.

Pausade när posten kom, mest för att sträcka på benen. bläddrade igenom posten men avstod att titta i de tidskrifter som jag prenumererar på. Bokade om min tvättid imorgon, märkligt nog fanns en annan ledig tid som passade mig bättre. Samma dag, men tiden efter 15-19. Gjorde även en ordentlig tandrengöring. Sedan tog jag tag i studierna igen.

Pluggade ganska flitigt, men gjorde pauser för att fixa diverse anat som behövde ordnas. Fick ett mail från en person som undrade var jag var. Detta trots att hen själv bokat möte måndagen den 11/3. Jag blev alldeles perplex, men när jag kollade så hade jag verkligen rätt. Vi har bokat tid nästa måndag. Nu återstår att se om hen dyker upp då. Vi har haft väldigt svårt att kommunicera. Ja, inte jag då, men hen som inte svarar på mail och uppenbarligen missförstår med flit för att kunna bli irriterad på mig. Suck!

Det är inget hållbart liv att bara jobba och plugga. Därför bestämde jag mig för att äntligen se filmen Hammarskjöld. För att inte slösa bort tid då jag var studiepigg valde jag den senaste föreställningen jag hittade, klockan 21:00 på Sergel. Boka behövdes inte eftersom jag såg att det var hur många som helst av platserna kvar. Det visade sig att det var jag och tre personer till som såg filmen i den stora salongen för nästa 200 personer. Måndagar är ingen gåutdag för de flesta. Men som skiftarbetare så är det en utmärkt dag, speciellt om jag inte vill trängas med folk.

Jag hade drygt en halvtimme till filmen skulle börja när jag köpt min biljett. Jag passade på att gå till Pyttirian och dricka ett glas vin.

Jag frågade hur dags de skulle stänga ifall jag ville komma tillbaka efter filmen, men de skulle stänga redan klockan 22. Det är ett sådant där ställe som har öppettider efter hur många gäster de har.

Filmen var stark. Jag minns mycket väl händelsen då Dag Hammarskjöld blev nerskjuten när han var på väg till ett möte i dåvarande Rhodesia. Däremot kan jag inte jättemycket om det politiska som föregick händelsen. Jag var bara 5 år då.
Det jag däremot vet är att Dag Hammarskjöld anses varit en kristen mystiker, kanske en av de främsta i  Sverige. Hans bok Vägmärken är vida känd i kristna kretsar. Tror jag ska köpa mig ett exemplar av den. Känner att jag nog borde ha den i min bokhylla. Ja, och läsa den förstås. Men det var ju underförstått.
Det jag också känner att jag borde är att läsa på om tiden runt slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Jag har minnen från tiden och de vuxnas samtal, men väldigt luddiga kunskaper.

På vägen till T-banan köpte ja en kaffe och en korv med bröd på 7-eleven. Hade velat sitta ner någonstans men hittade inget ställe som var öppet. Eller det gjorde jag sen, när jag redan köpt kaffe och korv. Men med facit i handen var det nog bra att jag åkte hem. Klockan är långt efter midnatt nu och sovdags för länge sedan I alla fall när man tänkt gå upp i ottan.