Det var en nästan märklig upplevelse att vakna i ett varmt rum. Det var 22 grader. Funderar på när jag senast upplevde något liknande. Möjligen när jag var hos F senast, då ”tvingade” jag honom att sätta på elementen där jag sov. Men då var det ju kallt i övrigt, rena mardrömmen att gå på toa till exempel. Hemmahemma brukar det vara cirka 17 grader och i stugan vet ju ni som följer mig att det varit 13 grader den senaste veckan. Med undantag från igår då jag hade 11.
Vaknade strax efter halv sex och bestämde mig för att gå upp. Gick iväg till det lilla pentryt och gjorde mig en kopp kaffe. Idag gick det snabbt att få igång vattenkokaren, men igår lyckades jag inte utan fick göra kaffet i mikron. Senare hittade jag timern för elen, men den var så integrerad i väggen att jag inte såg den.
Pluggade en dryg timme, duschade, klädde mig, idag tog jag den gula klänningen med små vita blommor, och gick till frukosten. Det var dags för en intensiv dag.
Efter frukosten gick M….s och jag ner och dukade. Vi fixade 60 platser ifall någon som inte anmält sig skulle tillkomma.
Sedan var det lite annat pyssel och strax var klockan nästan elva och vårklass skulle komma för att ha vårt jubileumskaffe. Det är 50 år sedan klassen tog studenten. Det gjorde inte jag, men jag (och några till) får vara med ändå.
Anledningen till att jag slutade mitt i höstterminen årskurs 3 är att jag bestämt mig för att bli mentalskötare. Jag var flera gånger på arbetsförmedlingen och diskuterade detta med en yrkesvägledare. Man gav mig rådet att hoppa av gymnasiet för att på så sätt vara säker på att komma in på mentalskötarutbildningen, som också var en gymnasielinje.
Strax före elva droppade den ena efter den andra in och vi gick sedan i samlad tropp upp till lokalen där vi skulle dricka kaffe tillsammans och äta tårta.
Det var så roligt att träffa dem som kommit. Några har jag inte sett på flera decennier. Tyvärr var det, som alltid, några som inte kunde komma. Vi har även förlorat några kamrater under åren. Men de är absolut med oss från den himmel där de vistas numera.
Efter fikat hade vi en liten paus. Jag hämtade först datorn som filmen skulle visas från och lämnade den till P.r som skulle ha hand om det tekniska. Sedan lotsade jag en kamrat till hans rum, det är inte lätt att hitta i lokalerna som är ombyggda till oigenkännlighet i vissa fall. Slutligen satte jag mig i mitt rum en stund och andades.
Hade tänkt hinna plugga en stund men insåg att det inte fanns tid innan det var dags att gå tillbaka för att se den film som Silleruds församling spelat in från ett bygdespel om Peter Fjellstedt som de uppfört där. Han kom ifrån den trakten.
Efter filmen var det dags för smörgåstårtor och alkoholfritt bubbel, Nosecco. Kaffe och chokladbiskvi som efterrätt.
Lite stressigt att alla skulle hinna tugga i lugn och ro före årsmötet. Något att ta med i planeringen för nästa år,det var lika stressigt förra året.
Tre av våra gamla lärare hade vi fått med oss till årsmötet. Jag vet inte hur gamla Bengt och Gunnar är, men Catharina fyller 99 under sommaren. De valdes in i kamratföreningen som hedersmedlemmar.
Efter årsmötet var det dags för årets Peter Fjellstedts-föreläsare. I år hade vi äran att ännu en gång få lyssna på Anders Kompass som talade om världsläget.
Anders har jobbat på FN, UD och varit Sveriges ambassadör i Guatemala. Bland annat. Han gick i min klass på Fjellstedska.
Efter Anders föreläsning hade vi en kort bensträckare och sedan var det aftonbön. Efter den var dagens program slut. Som styrelseledamot hade jag en del ansvarsuppgifter kvar men delegerade bort dem till andra styrelsekamrater. Jag tillhörde gruppen som skulle gå ut och äta middag tillsammans för att fira 50-årsjubileum.
Jag hann iväg till mitt rum och ännu en gång få på mig en av de klänningar jag haft i resväska. Nu var det den ljusgröna med vita tigrarna. Medan jag skyndade till restaurangen, Aaltos vid V-Dala nation, hann jag prata med F i telefon.
Vi var 18 eller 19 personer som skulle äta. Det hade blivit något missförstånd med min beställning, som vi givetvis förbeställt eftersom vi var många, och jag fick vegetariskt. Det gjorde ju absolut inget. Problemet var att det i slutänden fattades en vegetarisk åt en person som är vegetarian. Dessvärre hade jag då redan börjat äta av maten. Men restaurangen fixade snabbt fram en ny portion till den som drabbats.
När vi sedan skulle betala bestämdes det att alla skulle betala samma summa oavsett vad man ätit och druckit. Måste väl erkänna att det gagnade mig mycket. Alla betalade 419 kronor, inklusive dricks. Jag borde nog betalat lite drygt 600:-. Så jag tackar de kamrater som läser min blogg för att de bar en del av min kostnad. En annan gång kanske det är min tur att betala mer.
När vi lämnade restaurangen gick vi till skolan igen och satt och pratade. Men till sist var det dags att bryta upp och sova. Eller vad man nu skulle göra. Vet i alla fall att jag ska sova snart, men jag behöver nog skaffa mig en kopp kaffe först. 🙂
Nej, de här grabbarna tänkte minsann inte gå upp så tidigt på morgonen. Man riktigt kan se på dem hur sömniga de är.
Kaffe och Red velvet cake.
