Konst(ig) lördag

Vaknade ett par gånger under natten. Behövde gå på toa och första gången gick jag och la mig direkt, Hela, och då menar jag verkligen hela, kroppen värkte. Andra gången var vid halvsextiden och då var det ju nästan morgon så då drack jag kaffe och åt ett par knäckemackor.

När jag gick och la mig igen fick jag syn på febertermometern bakom ett par böcker och passade på att kolla. Hade 37,6 vilket är ganska mycket för mig som brukar ha mellan 35 och 36, speciellt på morgonen.

Efter mer sömn, mer kaffe och ett par Asperin var jag redo för dagen. Hann lite annat också innan jag skulle åka.

B-M och jag skulle ses i Ropsten klockan 11:00, men vi sprang på varann redan på T-centralen. Jag hade helt missat att Lidingöbanan är avstängd, man bygger och fixar med något, och vi fick gå över bron och bort till Millesgården.

Vi började med att äta lunch. Jag valde viltfärsbiffarna med tranbär. Det smakade riktigt bra. B-M valde tomatsoppan, men det åt jag i tisdags och kände inte för en repris redan nu.

Efter maten gick vi ner till kassan och visade upp våra årskort. Sedan traskade vi runt ett första varv. Det var Kaffe Fassett som har en utställning med i första hand kviltade konstverk.

Det fanns förstås mer att titta på, men det här är det jag fotade. Utställningen pågår till 28:e januari 2024 så du hinner dit. En del av det kviltade är gjort av Kaffe Fazett själv, en del av andra som använt hans tyger.

Jag vilade en stund och satte mig sedan i trappan där man kunde så en intervju där både Kaffe F och hans partner berättade om deras arbete. Sedan gick jag ytterligare ett varv på utställningen.

Efteråt gick vi tillbaka till Ropsten. Det kändes helt okej att gå, tänk vad lite salicylika kan göra. 🙂

Vi åkte T-banan och skiljdes åt vid T-centralen. Jag hade lite bråttom hem, ville hinna både vila och plocka ihop det jag skulle ha med mig.

När jag kom hem tog jag en tupplur. F ringde och sa att de skulle iväg och äta med K…e och J…n för att fira deras födelsedagar. Men han skulle ringa mig när de var på väg tillbaka.

När F kom hem blev det snabba puckar. Jag plockade ihop det jag skulle ha med mig och ringde och bad honom komma och bära. Han ska kolla på min skrivare imorgon så den skulle med. Jag ska sova uppe hos honom och vara ”barnvakt” åt Snufflan medan han och E..k skulle iväg på något ”party”. F hade sin gitarr med sig så det blir nog rätt lugnt.

Jag pratade med L i telefon. Snufflan gick och la sig på en kudde. Hon har blivit lugnare och har inte skällt en enda gång. Jag har bäddat åt mig och ska titta på Saknad, aldrig glömd på playTV.

Publicerat i Livet, Teater, museum, kultur, musik | 3 kommentarer

Fem en fredag v. 46: Glada timmen

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vilken tidpunkt under dagen är du vanligtvis mest glad?
  2. Var någonstans umgås du helst?
  3. Vad tycker (eller tyckte) du om att umgås med kollegor?
  4. När testade du senaste något nytt att dricka (alkohol- eller alkoholfritt)?
  5. Vad gör du helst efter en riktigt lång dag?

 

  1. Eftersom jag lever ett oregelbundet liv så finns det ingen speciell tid jag är mest glad. Det varierar efter omständigheterna.
  2. Jag är inte mycket för att bjuda hem folk. Utom i stugan. Där umgås jag gärna. Men annars är ett bra svar ”ute på lokal”.
  3. Jag umgås privat med några få kollegor. Men fester är alltid trevligt.
  4. Säg det… Provade den där Trocamust någon gång under hösten. Ganska vidrig. Men det finns värre. Jag håller mig helst till säkra kort.
  5. Vilken fråga! Alla dagar är väl lika långa… Jag har fullt upp hela tiden och kan jag välja så vilar jag. Vila kan betyda olika saker: ta en tupplur, se en film eller serie, lyssna på musik eller en ljudbok eller göra något annat vilsamt.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 3 kommentarer

Törnrosa sov i hundra år

Nej, riktigt så illa var det inte, men jag sov i sju och en halv timme. Trots det var det faktiskt segt att gå upp. Men till sist så… Kaffe är alltid lockande…

Fredagskväll, hemmakväll och På spåret. Lite läsning också förstås, men mest vila. Håll i håll ut, om en vecka ska jag ha en lite längre ledighet och göra en road trip.

Att jag alltid fryser är välkänt, jobbet är inget undantag. Men inatt frös jag betydligt med än jag brukad. Jag klädde mig i extra kläder och drack varmt te utan effekt. Plötsligt nu på kvällen fick jag ett svar på den gåtan. Jag har fått bihåleinflammation och har så där ”lite lagom” feber. Men sådant trams har jag inte tid med!

Hade inte tänkt äta något alls, kände mig inte hungrig. Men plötsligt fick jag lust på min sista matlåda med kycklinggryta. Det var gott.

Efter På spåret bestämde jag mig för att sova. Kände mig verkligen inte på topp.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 1 kommentar

Två nätter och tiden emellan

Måndagsnatten blev spännande, i alla fall på slutet. Vi hade en hel del att göra, men jag var på den delen av postop där många patienter kan skickas till avdelningen under natten. När jag skickat mina patienter, vilket var tur, kom en patient som jag var övertygad om skulle skickas inom en halvtimme, eller i vart fall inom en timme. Så blev det inte. Istället blev det en del prover, röntgen och CT. Patienten blev kvar tills jag lämnade över på morgonen.
När patienten skulle på CT, alltså datortomografi, det som på engelska också kallas cat scan, fick jag hjärnsläpp. Jag, som jobbar av och till på olika intensivvårdsavdelningar i landet, tog för givet att jag skulle följa med till röntgenavdelningen. Det skulle jag inte. Postoppersonalen går aldrig till röntgen eller liknande. Det gör anestesipersonalen.
Eftersom jag nu fått för mig att jag skulle gå drog det igång den aldrig sinande konflikten om huruvida anestesin ska ”hjälpa” oss när vi inte har, som de sa, ”kaos”. Det blev lite sura miner, men de tog min patient och gick. De kom tillbaka medan jag rapporterade över till den dagpersonal som skulle ta över.
Det här är en diskussion jag inte tänker lägga mig i. Jag tror att min förvirring berodde på att på många små sjukhus är postop och IVA hopväxta, alltså samma avdelning, bara olika rum. Där ”springer” man även på larm och arbetssättet är helt annorlunda.

Eftersom jag klantat till det och dubbelbokat så var det bara att, på tisdagsmorgonen, direkt efter jobbet åka till Uppsala för en heldag på skolan. Jag hade missat min skoldag när jag tackade ja till arbetspasset.

Jag hade tur på Essingeleden och det var visserligen många bilar men inga köer. Jag behövde hem först, hade fått meddelande om att Earlybird lagt ett paket utanför min dörr. Det kan man inte låta ligga hela dagen där jag bor. Då är risken stor att det är borta när man kommer hem.

Allt gick snabbt och bra. Trodde jag. Men inte långt fram alls blev det tvärstopp. Jag insåg att jag skulle komma försent och ringde min lärare. Talade in ett meddelande om att jag var på väg men inte skulle hinna i tid.Jag kom en kvart försent.

Även om mina ögon gick i kors mellan varven så blev det en bra studiedag. Åt lunch med en av mina kurskamrater på nationen bredvid. Tomatsoppa med sallad och bröd.

Efter dagen stannade jag kvar på skolan och vilade med benen högt i en soffa. Behövde dels just vila, men också vänta ut trafiken för att slippa rusningsköerna. Drack kaffe och åt knäckebröd.

När jag kom hem, trots att min ambition var att sova meddetsamma, tittade jag på ett avsnitt Fråga Lund. Men sedan sov jag. Länge.

Alarmet väckte mig på onsdagsmorgonen, men då hade jag sovit nio timmar och tre kvart så det kändes okej. Hade en tid inbokad och behövde göra lite saker innan.

Eftersom jag sitter med som studentkårsrepresentant i kollegiet åkte jag även denna dag till Uppsala. Den här gången utan trafikproblem. Om man nu inte tycker att snö och minusgrader är ett problem. Det tyckte jag i och för sig, har inte hunnit få på mina vinterdäck ännu. Men det var bara i Uppsala det var snö och minus. I Stockholm var det hela en grad, bitvis 2 grader.

Det var ett bra kollegiemöte med en del spännande reflexioner. Vi är två representanter och jag hade tur och slapp anteckna.

Efteråt åkte jag hem för att lämna bilen och sedan åka in till stan. Skulle äta på Esperia med H….e.

Tacogyros

Garides

Ostar och marmelad

Självklart drack jag Retsina till maten. Jag är mycket förtjust i detta grekiska vin med en lätt smak av kåda.

När vi lämnat restaurangen gick vi ner till Rival för att ta ett glas innan vi skulle skiljas åt. Jag bestämde mig för att avstå alkohol och drack en Cola zero.

Tog T-banan hem och plötsligt gick all luft ur mig. Jag blev så trött. Det blev inte lång stund hemma innan jag låg ner och släckte lampan.

Hade fri sovning på torsdagsmorgonen men vaknade redan vid 7-tiden. Gott så eftersom jag hade en hel del att göra. Insåg dock att jag skulle behöva försöka hinna ta en tupplur på eftermiddagen.

Efter kaffet tog jag tag i pluggandet och gjorde sedan ett avbrott för att skriva lite här. Fortsatte sedan med ytterligare filosofisk fördjupning.

Åt lunch, läste en stund till och försökte sedan sova. Det blev inte så länge, knappt en halvtimme. Jag har svårt att sova i förväg.

Valde vilka pass jag ville ha av vakanserna på IVA och gick sedan och fixade nattens lunchlåda. Åt lite yoghurt och drack kaffe också.

Åkte till jobbet, det var lite strul med pendeltågen. Som alltid. Men jag hade tagit till extra tid för att hinna,

Natten var helt okej. Inte för lite att göra men heller inte för mycket.På morgonen åkte jag hem via Fridhemsplan. orkade inte ens gå ner till pendeltågen och riskera att mötas av att det var inställt. Av alla stora städer jag varit i över världen är nog Stockholm den med sämst kollektivtrafik. Suck!

Nu ska jag ha fri dagsovning. Tror jag kommer att somna snabbt och sova länge.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 3 kommentarer

Måååååndag

Ännu en fullspäckad vecka har tagit sin början. Idag var det styrelsemöte i Kamratföreningen Gamla Fjellstedtare.
Före mötet samlades vi i styrelsen och åt lunch tillsammans. Egentligen har jag just nu inte råd att äta lunch ute, speciellt som jag har en del uteaktiviteter planerade framöver. Jag var i valet och kvalet om jag skulle avstå och gå direkt till styrelsesammanträdet. Men det är ju trevligt att umgås lite privat också så jag valde att lägga en slant på dagens lunch.

Köttbullar, potatismos och lingonsylt. Dryck och kaffe ingick. Det var väldigt gott och eftersom det skulle bli enda måltiden för dagen så kändes det okej.

Efter mötet åkte jag hem för att vila. Inte nog med att jag ska jobba inatt, jag har dubbelbokat mig. Imorgon måste jag åka direkt till en heldag i Uppsala.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop | 4 kommentarer

Inget är nytt, inte ens i regnet

När alarmet väckte mig visste jag först inte var jag var. Insåg att jag behövde sova en timme till och så fick det bli. Till sist gick jag upp och fick i mig kaffe och två knäckemackor med ost. Låter det bekant?

Dagen var full av planer, men jag unnade mig ändå en stund att chilla. Lågtrycket ger mig smärtor i hela kroppen. Inget nytt förvisso, men ändå tröttsamt. Är så trött på regnperioden.

Tre kvart hann jag plugga innan det var dags att byta om och styra bilen mot Södertälje och min bror som fyller år.

Det var hur lugnt som helst när jag körde genom Södertälje och det är svårt, om man inte vet, att inse hur det pyr under ytan. Så är det ju här i Husby också, även om det syns lite mer här.

Min brors kompis hade kommit bara 10 minuter före mig och haft en smårgåstårta med sig.

Smörgåstårta med räkor är en av mina favoriter så det var gott. Drack en Loka med päronsmak till.

Kompisen hade sin hund Balloo med sig. Han och hans fru, eller om hon är sambo, har fler hundar. Hon var förresten inte med och lika bra var väl det. En del människor är lite för ”speciella” för min smak. Dessutom räcker det gott och väl med min bror och svägerska. Suck!

Kaffe och Schwarzswaldstårta blev det också. Så gott!

När brorsans kompis åkt tjatade jag på honom att prova att tröjan passade. Annars hade de fått kvittot för byte. Men den passade.

Efter ännu en kopp kaffe tackade jag för mig och gav mig av hemåt. Jag försökte prata med O..e om släktingar, men man måste ju dra varje ord ur honom. Han har superkoll på allt, men vägrar prata spontant. Suck! Däremot är det inte så konstigt att han inte kom ihåg adressen till vår mammas moster, den kanske han inte ens haft. Moster H…a och hennes man bodde vid Midsommarkransen och jag skulle vilja veta var. Jag var ju där som barn, men jag var för liten för att minnas sådana detaljer. Det var alltså inte vår moster utan vår mormors syster. Måste ju gått bort på 1960-talet. Men jag minns både henne och hennes man mycket väl.

På vägen hem pratade jag i telefon (har inbyggd handsfree i min bil) med både min vän röntgenläkaren och med H….a i Gävle. Det gjorde att vägen hem gick väldigt fort.

Väl hemma satte jag mig med plugg en stund, lagade mat för matlådor och frysen och slutligen chillade jag med ljudbok. Som sagt, inget nytt under varken sol, måne eller stjärnor. Ute regnade det.

 

*Inget är nytt under solen är ett känt uttryck. Däremot är det nog många som inte vet att det kommer från Bibeln.
I Predikaren 1:9 kan man läsa: ”Vad som har varit kommer att vara, vad som har skett skall ske igen. Det finns ingenting nytt under solen.”

Publicerat i Livet | 1 kommentar

Battery too low

Den gångna veckan var bra, men väldigt energikrävande. Fyra arbetspass på raken var nog lite i mesta laget. Jag var utmattad när jag kom hem på fredagen och orkade inte ens se klart På spåret.

Vaknade vid 4-tiden, men då var det verkligen inte läge att gå upp. Vacklade iväg till toa och sedan tillbaka till sängen för att fortsätta sova.
Nästa gång jag vaknade var klockan strax efter 9 och jag hade sovit 7 timmar 42 minuter. Då var det läge att gå upp.

Kaffe, knäckebröd och lite mjukstart på dagen. Tittade klart på det pausade playTV-programmet.

Kom iväg på dagens shoppingrunda. Styrde mot Bromma Blocks för att dels köpa en present till min bror som fyller år imorgon dels inhandla livsmedel.

Hade en idé om att köpa en tröja hos Dressman. Jodå, jag hittade en jag kände mig nöjd med. Tyvärr dubbelt så dyr som jag tänkt mig. Men jag bestämde mig ändå för den. Jag vill faktisk vara generös och inte anamma den snåla jargongen… Om det fanns nobelpris i gnäll så vet jag vilka som skulle vinna…

Efter att jag lagt presenten i bilen gick jag in på Stora Coop och plockade till mig det jag hade på min lista. Sedan, efter att jag betalat, drack jag kaffe och åt en grillad med bröd och räksallad.

Tog därefter en tur med bilen och kollade läget med husbygget och en sväng i området. Det är verkligen en helt annan sorts stadsdel än där jag bor. Pratade med F i telefon om hur vi skulle göra med golvvärme i badrummet. Jag ska kontakta hsb och förvissa mig om att den går att stänga av. Är lite i valet och kvalet, det är ett tillval som kostar extra, men samtidigt kan det vara lite nice på vintern. Men vi får se, ska svara senast 2:a december.

Åkte hem igen, packade in kylvarorna och satte mig en stund i schäslongen. Plockade fram ost, lite knäckebröd och hällde upp ett glas rött. Det var lördag och jag var ledig…

Sov middag en kortare stund och tittade sedan på Saknad, aldrig glömd. Åt lite mer ost och knäckebröd. Lyssnade på ljudbok och gjorde det jag mest behövde: Vilade och laddade mina batterier. Har en tuff vecka framför mig och även veckan efter är fullspäckad.

Vid 22-tiden bestämde jag mig för att släcka lampan och somna till ljudet av ljudboken. Det hade varit en bra lördag trots allt. Det behöver inte hända så mycket bara för att det är helg.
*Battery too low stod det på min Storytel reader när jag försökte starta den. Det var ungefär som jag kände mig efter veckan som gått.
Eftersom readern lyckades ladda upp sig under dagen så ska väl jag också kunna lyckas ladda ny energi.

Publicerat i Livet | 3 kommentarer

Fem en fredag v. 45: Kopia

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad var det senaste du kopierade (på kopiator)?
  2. Vem har folk sagt att du liknar?
  3. Vem har du försökt vara?
  4. När har du föredragit en kopia över ett original?
  5. På vilket sätt var idag precis som igår?

 

  1. Det senaste jag minns är dokument till bokföringen och bokslutet i studentkåren för läsåret 2021-2022. Vet att jag behövde kopiera övervakningskurvan på något sjukhus, troligen Ljungby, men att någon annan gjorde det åt mig. Det är inte ovanligt att dessa kopieringsapparater på sjukhusen är svårare än Fortnox  att komma in i. Koder och nycklar. Allt för att vi, personalen, inte ska kunna kopiera något privat.
  2. Min mamma. Min son liknar mig, och jag ser hur mycket han liknar min mamma.
  3. Mig själv.
  4. Det tror jag aldrig att jag gör. Men ibland måste man nöja sig med kopior.
  5. Eftersom jag skriver detta på lördagen så är igår och idag inte lika alls. Men igår, fredag, var lik dagen innan eftersom jag jobbade 13:30-21:30.
Publicerat i Fem en fredag, Livet | 3 kommentarer

Ny på jobbet

tisdagen fick jag en introdag på min gamla arbetsplats, HuddingeIVA. Det är sex år sedan jag jobbade där så det behövdes.
J….n var utsedd till att ta hand om mig och vi jobbade ihop under dagen. I slutet av dagen fick jag tillfälle att ordna till accesser till datorsystemen och kolla upp att jag kom in i läkemedelsautomaten.

Efter jobbet åkte jag en sväng förbi stugan. Dels hade jag fått för mig att en bok jag behövde fanns där, det gjorde den inte, dels ville jag kolla att allt var okej.

När jag kom hem var klockan mycket. Jag drack kaffe och åt tre knäckemackor. Pratade med F i telefon och pluggade en halvtimme. Sedan var det sovdags. Kände mig alldeles utmattad.

Sov jättedåligt natten mot onsdagen, vaknade ett otal gånger. Trots det fick jag ihop skapligt med sömntid, även om den var långt från de sju timmar som anses vara minimum för hälsosam återhämtning.

Åkte till jobbet, skulle nu jobba självständigt. Hade tusen och en frågor om datasystemet, eller mer bestämt det protokoll vi arbetar och dokumenterar i. Det är ändå sex år sedan jag var där och dessutom har man ändrat på en hel del saker. Men jag tog mig genom dagen.

Trots att jag var i det närmaste på ruinens brant av trötthet åkte jag in till stan. Började med att fika vid T-centralen där Vetekatten har ett café.

Medan jag fikade lyssnade jag på en föreläsning på mobilen. F ringde också, han hade en viktig fråga till mig. Tyvärr kunde jag inte hjälpa honom med just det. Men vi kom överens om att höras när jag kommit hem på kvällen.

Traskade sedan iväg till Gallerian, på vägen var jag inne i Akademibokhandeln, och gick sedan ganska omgående till IKEA. Där letade jag rätt på en stol som jag låtsades prova. Jag provade den noga… Var så trött!

Målet för min vistelse inne i stan var den föreläsning, Katolsk Forum, som skulle hållas i Sankt Eugenia. Det var John Sjögren och David Thurfjell som skulle samtala om John Sjögrens nya bok Tolkien och den besjälade världen.

Det var ett bra samtal, spännande att höra deras syn på Tolkiens värld. Båda hade redan i 11-årsåldern fascinerats av Tolkiens världsbild. Sagan om ringen är en bok med många bottnar.

Träffade några vänner som också var där. De frågade, som jag uppfattade det, lite oroligt hur det var med mig. Tror jag såg lika trött ut som jag kände mig. Hann inte prata så mycket med dem eftersom jag hade bråttom hem för att sova.

torsdagen jobbade jag sent. Det innebar att jag kunde sova lite längre och började jobba först 13:30.

Det blev ett bra och trevligt arbetspass. Trevliga kamrater på salen och allt fungerade så där perfekt som man bara kan drömma om.

Åkte hem, drack en kopp kaffe och somnade snabbt till ljudet av en ljudbok.

fredagsmorgonen var jag superdupertrött. Men det var bara att bita ihop. Åkte ganska tidigt och hann dricka en kopp te och äta en croissant på stationen och plugga en stund.

Nejdå, jag har inte blivit förvirrad. Det är fortfarande så att jag är en kaffedrickare av rang, men ibland dricker jag faktiskt te.

Utsikt över spåren och de färgglada husen i Flemingsberg. Det gick förvånansvärt många tåg på den stunden jag satt där. Både pendeltåg och fjärrtåg, av vilka en del bara susade förbi medan andra stannade i ”Flempan”.

Traskade upp till sjukhuset och bytte om. Hann en kopp kaffe i personalrummet innan det var dags att ta tag i jobbet.

Det blev en osedvanligt rörig eftermiddag och kväll. Det hade varit lika jobbigt på dagen och många hade inte fått någon matrast. Jag fick i alla fall min rast och kunde äta en kopp Varma koppen vid 18:15. Men då var jag nästan gråtfärdig av trötthet och hunger. Eller, förresten, stryk det där nästan. Jag trodde faktiskt att jag skulle börja gråta. Det gjorde jag inte, men det var nära.

Även jobbiga arbetspass har ett slut och det blev dags att åka hem. Det tog sin tid innan jag var hemma, men då hällde jag upp ett glas rött och la fram en bunt Noblesse (tunna chokladbitar) och satte mig för att titta på På spåret. Imorgon har jag fri sovning.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge IVA | 4 kommentarer

92, inte vilken siffra som helst

Började dagen med tvättstugan. Idag var det huvudsakligen lakan som skulle tvättas. Som vanligt var det smutsigt och grisigt och behövde städas före tvättandet. Någon hade låtit sin unge rita på mangelduken och dessutom ätit på den som bord. Det låg matrester kvar. Suck! Dubbelsuck!! Trippelsuck!!!

Efter tvätten unnade jag mig en stund vila innan jag åkte för att shoppa. Hade skrivit en lista igår.

Shoppingen gick snabbt och efteråt köpte jag kaffe och en ostmacka. Det var ovanligt mycket folk i den lilla cafeterian och ont om platser, men jag lyckades hugga en plats precis när en kvinna lämnade.

Åkte hem och satte igång med matlagningen nästan meddetsamma. Skulle göra en kycklinggryta att ta med mig.

Receptet hittar du här. Jag fuskade lite och använde färdigstrimlad kyckling och tärnad bacon. Jag gjorde lite mer än vad som anges i receptet och fick fyra matlådor utöver det jag skulle ha med mig.

Bytte sedan om snabbt för klockan var väldigt mycket mer än jag förväntat mig. Tog T-banan och Tvärbanan hem till Harriet. Jag skulle bjuda henne på middag. Jag hade även med mig en flaska Champagne. Idag var det bara äkta ”bubbel” som dög.

Till maten bjöd Harriet på rött. Det var hennes födelsedag, hennes 92:a. Det är verkligen svårt att tänka sig att hon är 92 år och ibland känns det som om hon är piggare och yngre än jag. 🙂

Jag hade med mig lite choklad som efterrätt, men Harriet hade köpt bakelser åt oss. Kaffe fick jag också, även om det blev efter att vi ätit upp det goda bakverket. Hon fick så många meddelanden och telefonsamtal så hon kom av sig i kaffetillagningen.

Tyvärr var jag tvungen att åka hem ganska tidigt, ska jobba tidigt imorgon. Klockan var inte ens i närheten av risk för att något skulle förvandlas till pumpa. Varken när jag klev på spårvagnen eller när jag låste upp och klev in i min egen hall. Annars är det väl många arbetslösa pumpor i omlopp så här efter halloween som kan behöva något annat att göra än att vara lyktor.

Publicerat i Livet | 6 kommentarer