Kulturfyra om sagor

Kulturbloggen finns något som heter Kulturfyran. Den här handlar om sagor.

1. Vilken saga är den första du minns att du hört?

2. Om du är barnvakt och när barnen ska somna blir ombedd att berätta en saga: vilken saga berättar du då?

3. Vilken sagofigur skulle du vilja vara?

4. Har du någonsin hittat på en egen saga? Vad handlade den om i så fall?

  • Den första saga jag minns att mamma berättade är Sagan om sötgröten. Den handlar om en fattig flicka och hennes mamma. De får på något sätt en magisk gryta som kokar god, söt gröt om man säger ”koka gryta”. Men man får inte glömma att säga ”stopp gryta” för annars fortsätter den att koka gröt i det oändliga och det kokar över, fyller golvet, fortsätter ut genom dörren och svämmar över hela landskapet.
  • Bockarna Bruse är nog den saga jag väljer i första hand. Inte för att den är så bra utan för att jag kan den utan och innan.
  • Jag skulle vilja vara Arwen Evenstar, Aragorns käresta.
  • När min son var liten och vi var på någon resa började jag berätta en saga om De tre bröderna Knasler. En av bröderna var kirurg, en var lärare och en jobbade i affär. Sedan fortsatte jag att berätta om de tre brödernas liv under en lång tid framöver.
Det här inlägget postades i Kulturfyra. Bokmärk permalänken.

2 svar på Kulturfyra om sagor

  1. Snorkfröken skriver:

    Min barndom var fylld av sagor. Massor av sagor och underbara sagoböcker.
    Alla Elsa Beskows, Trädgårdsfesten i Täppan, Tomtebobarnen, Hattstugan och Putte i blåbärsskogen.’Men också ganska vidriga sagor som Hans och Greta, Råttfångaren i Hameln, Flickan med Svavelstickorna och Rödluvan och Vargen.
    Jag minns en törnrosabok med pop up-bilder där mittupplaget var en helt fantastisk pop up-grej med törnrsosaslottet över hela uppslaget, komlett med tinnar, torn och törnrossnår.

    Jag läste mycket för mina barn när de var små. Guldlock tyckte bäst om Kaninen som älskade sin pappa till månen och tillbaka och Herr Muffin.
    Iskalla Killen gillade Alfons Åberg bäst. det gör han fortfarande 🙂

  2. Kraka skriver:

    Mamma berättade många sagor för mig och jag fick mig till livs större delen av Bröderna Grimms och H C Andersens sagoskatt. Men böcker var inte något som fanns speciellt mycket av i mitt hem. Men enstaka böcker hade jag som barn.
    Min son fick massor av böcker som barn och var med i Barnens bokklubb. Jag läste massor för honom och grundlade hans stora läsintresse.
    När hans kompisar kommer hem till honom och ser hans bokhyllor brukar de fråga: ”Har du läst någon av de där böckerna?” När han svarar att han läst alla böcker han har håller de på att dåna av.
    Själv har jag högvis med böcker som jag ska ”läsa sen”. Men jag har också läst mängder med böcker, det är bara det att jag inte köper dem en och en vart efter jag läser. Jag samlar på mig böcker jag vill läsa och sedan räcker inte tiden just då och sedan kommer det andra böcker som jag prioriterar.
    Alfons Åberg är riktigt bra! Inte minst är den jämställd, han bor ju med sin pappa och aldrig verkar det vara något problem med det.
    Nalle Puh är böcker jag gillar, var och en av hans vänner representerar en personlighet. Jag har alltid sagt att om jag ska skriva en uppsats i engelska någon gång så ska jag skriva om Nalle Puh och hans vänner. Men det lär väl knappast inträffa…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 − tre =