Bättre rik och frisk än fattig och sjuk

Ni har säkert hört uttrycket, halvt på allvar halvt på skämt: Bättre rik och frisk än fattig och sjuk.
Var och hämtade lite mediciner idag, bara mina vanliga astmamediciner och lite antibiotika. Det blev 699 kronor i egenavgift. Med lite nässpray och värktabletter gick det lös på drygt 809 kronor. Och då ska man tänka på att jag faktiskt är en förhållandevis frisk människa och att jag har ett arbete.
Högkostnadsskyddet är höjt till 2200 kronor och för många är det en enormt hög summa. Speciellt om man måste punga ut med hela summan vid ett och samma tillfälle. Det jag betalade idag, 700 kronor för de receptbelagda med förmån är också en stor summa för den som är pensionär, långtidssjuk eller arbetslös. En gång i tiden, och jag är inte så gammal att man kan påstå att det är väldigt länge sedan, var livsnödvändiga mediciner gratis. Astma är dödlig om man inte får sin medicin och har varit en av de vanligaste orsakerna till död hos yngre personer.
Förresten är det inte länge sedan, under de senaste året, som jag vårdade en person i respirator som fått en lunginflammation och ett recept på antibiotika. Tyvärr kunde personen inte hämta ut sin medicin och blev alltså så sjuk att de blev aktuellt med intensivvård för så där runt 50 000 kronor per dygn. Tror det var tre dygn på IVA och sedan någon vårdavdelning ett tag.
Idén att man skulle kunna dela upp betalningen fungerar ju bara i teorin. Det görs en vanlig kreditprövning och det ligger i sakens natur att den som behöver dela upp sin betalning av en förpackning antibiotika för ett pris under hundralappen inte klarar en kreditprövning.