Själv och jag

Min vän Petter skrev i en facebooksuppdatering att han skulle äta fredagsmiddag `all by myself”. Jag passade då på att påpeka att själv är ett trevligt sällskap och att jag avsåg att dinera med själv på lördagen.

Som jag tidigare skrivit är jag den introverta typen, det vill säga den som laddar mina batterier bäst ensam. Men som jag också skrivit får det inte blandas ihop med att vara osocial.

Idag hade jag alltså planerat att, efter nattarbete och erforderlig sömn, tillbringa tid i eget sällskap. Hur ensam man nu är på på Sommarhotellet kan jämföras med hur det är att bo, och studera, på en internatskola*, eller resa på gruppresor av det slag jag brukar göra. Det vill säga, man är aldrig riktigt ensam, det finns alltid folk runt omkring.

När jag sovit klart och druckit kaffe med en bok i örat bestämde jag mig för att bjuda en av mina korridorsgrannar på vin och vara lite social. Det blev en bra pratstund  och utbyte av tankar.
Lite mat, långt ifrån att dinera, åt jag sedan på rummet och kvällen smög sig på medan lördagen sakta  fadade ut till söndag. Jag började bekanta mig med Martinusrörelsen, efter ett telefonsamtal med en god vän och googlade jag och läste. Nya, och viktiga tankar, tog plats…

 

* Jag är väl förtrogen med den annorlunda värld en internatskola är från åren jag bodde och studerade på Fjellstedtska skolan i Uppsala.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 × 3 =