I fredags var jag och tittade på hus. Ja, jag brukar ju göra den någon gång i december eller första veckan i januari.
Det fanns många fina hus och byggnationer, den här gången med temat Gränslöst.
Jag hittade en perfekt hus för mitt boende. Just ett sådant jag skulle vilja ha. Där skulle jag kunna kura in mig under vintern eller höstens stormar, lika väl som sitta ute en skön kväll i trädgården och se ner mot den lilla bäcken som rinner genom trädgården och skänker lugn. Att bo nära vatten är en dröm. I den tältliknade byggnaden skulle jag kunna inreda ett gästhus, eller ha fester medan ett lätt sommarregn faller.
Annars fanns där också ett hus där en katt bodde. Den kissen skulle säkert kunna bli vän med mina pojkar och de kunde leka både inomhus och ute. Tomten verkade dock lite snålt tilltagen.
Med en så liten trädgård skulle jag nog längta ut i naturen. Tänk att få vandra en dag, slå mig ner vid elden och tillreda min kvällsvard och sedan sova i vindskyddet under stjärnorna.
Jag skulle bjuda hem min gode vän doktor Who, bjuda på en god middag och ett bättre vin. När vi sedan var som mest förtroliga skulle jag övertala honom att få följa med på en av hans resor genom tid och rum. Vi skulle kliva in i Tardis och ge oss av.
Nåja, det går an att drömma. Själv hinner jag inte ens bygga det enklaste hus. Men en dag så…
*Bilderna är tagna på 2017 års Pepparkakshusutställning på ArkDes, Arkitektmuseet i Stockholm. Utställningen är nu slut för den här gången. Kring novemberlovet, vecka 44, släpper man årets tema och utställningen börjar sedan i december.
