På tå

Nu när Kingston blivit bättre och vi planerat att flytta ut på landet igen var det min tur att bli sjuk.

Jag vaknade imorse och hade jätteont i min högra stortå. Jag har haft en ful nagel i hur många år som helst, kanske tio år eller mer. Minns faktiskt inte hur länge det är. Tror jag fått en smäll över nagelroten av någon sjukhussäng, man får ju de emellanåt, och att nagelroten fått en permanent skada.

Det har varit tjockt, fult och missfärgat. Jag har försökt måla över för att det inte skulle synas alltför mycket. Det har varit ett stort kosmetiskt problem. Men det har inte gjort ont. Inte förrän jag vaknade idag.

Jag vaknade någon gång vid halv två inatt, gick upp och drack kaffe och lyssnade på ljudbok till kvart över fyra. Det var inget konstigt alls med min tå då. Sedan sov jag igen till strax efter nio. Då pulserade hela tån av smärta och det var lite rött.

Jag ringde till min husläkarmottagning, jag är listad på Cityakuten, men det fanns inga tider. Istället tyckte man att jag skulle komma in och få en akuttid hos kirurgen.

Efter en ganska ordentlig väntetid fick jag träffa en något argsint kirurg. Men han verkade i alla fall effektiv och veta vad han pratade om. Han tyckte att halva tånageln, inklusive nagelroten, skulle opereras bort.

Bedövningssprutorna gjorde djävulskt ont. Men sedan var det rätt uthärdligt. Jag fick rådet att ta ett par Alvedon någon timme innan bedövningen skulle släppa, den skulle sitta i fyra timmar. På fredag skulle jag i alla fall inte ha ont längre, jag frågade om det. Har planer för helgen typ. Jobb.

Efteråt gick jag till Pyttirian och åt lunch. Åt deras goda fisk och skaldjursgryta. Men inget vin, bara en lättöl, eftersom jag skulle ta Paracetamol.

En tur till biblioteket i Sundbyberg hann jag med innan luften gick ur mig. Hade en reserverad bok att hämta. Skickade iväg ett mess och frågade K om vi skulle ta en promenad. Men han hade andra planer och det var nog tur för jag började bli trött och åkte raka vägen hem, gick och la mig och somnade.

Det gör ont, men inte mer än det gjorde imorse. Så förhoppningsvis är jag återställd till helgen.

 

Posted in Livet | 3 Comments

Sjukt

Det är ett tag sedan jag var inne och skrev här, har varit upptagen med annat. För en vecka sedan gjorde Kingston en tandoperation. Man tog bort ett antal lösa tänder och gjorde rent i alla tandfickorna. Egentligen ingen större operation, men för en katt som inte riktigt förstår syftet och varför han fått så ont blev det jobbigt.

Han vägrade både att komma fram, förskansade sig allra längst in under sängen, och lät sig inte lockas ut av i stort sett någonting alls. Men det värsta var att han vägrade äta. Jag trodde ett tag att han inte skulle överleva. Svält är väldigt farligt för katter eftersom deras lever är extra känslig, betydligt mer än på människor som har en lever med en nästan otrolig förmåga att återhämta sig.

Nu är han pigg igen och äter ordentligt. Visserligen är det bara mjukmat som gäller, även om han försöker med lite torrfoder emellanåt. Jag hoppas han återfått lite av sin viktnedgång till nästa vecka då han ska på återbesök.

Posted in Livet | 1 Comment

En vanlig kväll med guldkant

Efter helgens arbete, inklusive måndagen, är det åter dags för lite ledigt. Jag vakade av igår och visst var jag trött, det är man efter 10,5 timmars arbete. Inalles hade jag gjort en komprimerad arbetsvecka med effektiv arbetstid 42 timmar på 4 nätter. Jag gillar att koncentrera mitt arbetande och därmed få mer ledigt. Eller inte mer ledigt, men mer sammanhängande ledigt.

Jag började med att åka hem till stugan. Stannade till vid Hemköp, som är min närmaste affär. Köpte bröd, salami och olivmortadella. Brukar kosta på mig att köpa pålägg över disk emellanåt.

När jag kom hem fixade jag lite åt katterna, tömde deras låda och serverade mjukmat. Torrfoder har de alltid tillgång till så de behöver aldrig känna sig hungriga.

De brukar hoppa upp i fönstret när de hör mig komma och hälsa mig välkommen. Överhuvudtaget tycker de om att sitta, eller ligga, i fönstret och titta på fåglar och förbipasserande. Lite av landets bonus.

Efter kaffe och mackor med salami gick jag och la mig. Skulle inte sova så länge, bara till cirka klockan 14 eftersom jag hade planer för kvällen.

Hade precis satt mig upp när telefonen ringde. Det var en kompis som satt i bilen och hade tråkigt. I alla fall var det vad hen sa. Vi pratade en stund. Eller hen pratade. Brukar vara så.

Jag fixade lite innan jag klädde mig och åkte in till Djurgården där jag skulle se parkteater (jag kommer att blogga senare om alla de besök jag gjort på Parkteatern i sommar).
Redan när jag kom dit en timme innan det skulle börja var det fullsatt. Kan ju låta konstigt, man sitter på marken, men man vill ju sitta så man ser lite också. Jag lyckades i alla fall få en plats där jag både såg och hörde. Det var det inte alla som gjorde, säkert hälften satt bakom och på sidan av scenen.

Efteråt promenerade jag in mot stan och T-banan. Det var en fin kväll och jag stannade till vid Strandbryggan Sea Club och drack ett glas rosé. Mysigt att sitta vid vattnet medan solen dalade.

När jag kom till Skarpnäck hade jag sådan tur att bussen kom, den går en gång i timmen. det är sällan  jag åker med en. Men jag kände mig lite mör efter i minsta laget av sömn. Hade nog inte somnat förrän klockan var närmare 11.

När jag kom hem värmde jag ett fat med små vårrullar och knyten som jag åt med sötsur sås medan jag lyssnade på ljudbok. Dåsade till lite, brukar göra det när jag ligger och lyssnar, och när min son ringde var jag precis lika trött som jag lät. När vi pratat färdigt släckte jag lampan och somnade.

Posted in Livet, Stugan, vår egen korkek | 1 Comment

Nya vänner

Jag har fått ett par nya vänner. De verkar bo nära busshållplatsen på andra sidan gångbron och kommer ofta fram till mig för att prata och kela en stund.
Igår stannade de med mig och väntade tills jag åkte iväg med bussen.

Posted in Livet, Stugan, vår egen korkek | 1 Comment

Ett samtal som förändrar livet- Skrivpuff 23 juli

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Ta en bok.
Välj en slumpmässig mening i början av boken.
Skriv en text inspirerad av meningen.
Du bestämmer själv hur trogen ursprungsmeningen du vill vara.
Dina tankar och inspiration är det viktiga.

Jag tycker inte alls om att prata i telefon, gör det så sällan jag kan. Annat var det när jag var barn, tonåring, på väg över till vuxenlivet. Då kunde jag prata i timmar. Om allt. Om inget.

Visst, det händer att jag har långa samtal i telefon nu också. Men allt oftare väljer jag det skrivna ordet. Sms, mail och då och då ett pappersbrev av det slag man sällan ser numera.

Nej, jag är inte rädd för att prata. Men för att bli missförstådd. Det verkar ibland som om vi inte ens talar samma språk.
I telefon vill jag helst bara prata med dem jag känner väl, de som vet vad jag menar och hur jag tänker.

Jag vill ha ett lugnt liv. Ett liv där jag har överblick. Ett liv utan överraskningar. Men så fick jag det där samtalet, samtalet som blev början på allt…

 

Boken jag valt heter Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek. Den är skriven av Lena Andersson.

Meningen jag valt finns på sidan 9 i den pocketupplaga jag hittade på en hylla i min stuga. Den lyder: ”Sedan fick hon ett telefonsamtal.”

Posted in Skrivpuff 2017 | 6 Comments

Möjligt – Skrivpuff 22 juli

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Är det möjligen möjligt att det finns en möjlighet? Eller är det bara en omöjlig dröm? Jag väljer att se det som möjligt. Men, möjligen, har jag missbedömt möjligheten och har möjligen fel. Men jag vill ju gärna tro att ingenting är omöjligt.

Posted in Skrivpuff 2017 | 3 Comments

Lägga band på – Skrivpuff 19 juli

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Jag vill röra vid dig, smeka din kind, hålla din hand och vara riktigt nära. Jag vill luta mitt huvud mot din axel och bli ett med dig och din värld.
Men jag vet ju hur rädd du är för känslor, dina egna mest, därför lägger jag band på mig.

Posted in Skrivpuff 2017 | 8 Comments

På uppdrag – exkursion i vardagen

Idag har jag gjort en utflykt till en stad några mil bort. Det blev en lång och besvärlig resa på grund av vägarbete som orsakade hemska köer. Att ta sig mellan Stockholm och Nyköping ska inte ta mer än någon timme. Det tog fyra.

Jag hade fått ett uppdrag från ett av de marknadsföringsföretag som finns. Vilket, och vad uppdraget handlade om, kan och får jag inte berätta. Men som man fick lära sig i den tyska grammatiken så har den som gjort en resa alltid något att berätta, Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen enligt den tyska folkskalden Matthias Claudius.

Jag gjorde ett stopp på vägen, Sillekrog är ju nästan obligatoriskt att stanna vid. Köpte en korv med bröd, som var kall, och en kopp kaffe som var desto varmare.

Sedan körde jag vidare och var rätt utmattad när jag kom fram. Att jag sedan inte alls fick ut det jag önskat av mitt uppdrag gjorde inte saken bättre.

På vägen tillbaka stannade jag ännu en gång i Sillekrog, men nu på den norrgående sidan. Eftersom jag hade andra planer vad gällde lunch så nöjde jag mig med en glass och en dricka.

Sörmlandsleden går förbi där och jag tittade in i det fina motorvägskapellet som ligger vid rastplatsen. Det var enkelt men fint och väl värt ett besök.

Textstrofen, av Harry Martinson, är tänkvärd, även om jag inte håller med honom om att det räcker med att resa med blicken. Jag vill göra mina resor lite med handfast. (Om du klickar på bilden blir den större och du kan läsa texten).

Jag hade Trosa som mål för den privata delen av dagens exkursion. Det är åratal sedan jag var där och mycket har förändrats. Som det alltid gör. Man vill ju helst att allt ska vara som man minns det. Tror jag var i Trosa senast 2001 eller möjligen 2002.

Klockan var mycket och det var dags för lunch, eller kanske lupper, eftersom klockan var mycket. Tror dock att det var i tidigaste laget att anse måltiden som en kombination av lunch och supé. Klockan var bara strax efter 15.

Det var gott med en öl i värmen, en alkoholfri Mariestad, jag körde ju som sagt bil. Alkoholfri öl har verkligen blivit av god kvalitet. Smakar som vilken öl som helst och är betydligt mindre blaskig än lättöl.

Efter maten tog jag en promenad. Bytte några ord med en okänd utefter min väg. Vi tittade lite på varann på avstånd och eftersom jag inte ville skrämmas avstod jag från närgånget tafsande.

När jag tröttnat på att gå runt i den kvava värmen fortsatte jag min färd hemåt. Stannade till ett par gånger av olika anledningar och slutligen kom jag hem till stugan. Där väntade mina trogna pojkar på mig och nu har vi en lugn hemmakväll. Jag hör hur de knaprar på sitt torrfoder i köket. Själv knaprar jag på knäckebröd och dricker ur det sista i vinflaskan från i söndags.

Posted in Livet, Resor, Stugan, vår egen korkek | 2 Comments

Fika med Fredrik

Ända sedan min son var knappt årsgammal har vi firat hans namnsdag. Till traditionen hör att det ska vara något med jordgubbar. Däremot är det fullt tillåtet att skjuta på dagen lite beroende på tid och plats. Vi är ju inte alltid på samma plats numera när han är vuxen.

Imorgon är det Fredrik. Enligt traditionen inleder han den så kallade fruntimmersveckan då det är hela 6 kvinnonamn i rad som har namnsdag. Självklart kan jag rabbla dem lika säkert som jag kan de tyska prepositionerna. Är det sånt som kallas onödigt vetande? 😉

Posted in Livet | 5 Comments

Otydlig, men inte obetydlig – Skrivpuff 17 juli

Skrivpuff är dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg. Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med – och få kontinuitet i – ditt skrivande. Man skriver när man vill och hur ofta man vill. Sidan administreras numera av Grå papegoja.

Skriv en text som innehåller minst 2 av följande ord

Otydlig
Farbror
Bröd

Hon hade gått länge. För att vara helt ärlig hade hon nog gått vilse och hade inte en susning om var hon var.
Kaffet och mackorna hon packat ner på morgonen var för länge sedan slut och det började bli sent. Hon var hungrig. Väldigt hungrig. Det var inte bara lunchtid som passerat, det var dags för middag för länge sedan. Tre mackor och en termos kaffe var allt hon fått i sig på hela dagen. Två med ost och en med salami.

Skogen började glesna och hon kunde snart se en väg på avstånd. Det var bara att hoppas att vägen skulle leda fram till bebyggda trakter. Helst innan det blev mörkt. Att gå utefter en okänd väg i mörkret var faktiskt ännu värre än att övernatta under en gran i skogen.

Hon kom fram till vägen och efter en stund valde hon att följa den till vänster. Det var helt på vinst och förlust, hon hade ingen aning om ifall hon gick till något eller från något. Men hon var ju tvungen att välja.

Medan hon gick där började hon nynna och småsjunga på en strof ur Luffarvisa, alla vägar bär till Rom i grönska eller fager blom. Att sjunga distraherade lite från tröttheten och hungern.

Plötsligt tyckte hon sig se en otydlig gestalt långt där framme. Var det inbillning eller var det verkligen något, någon, därborta?

Det var en farbror som stod där och mumsade på en korv. Nu kände hon ännu mer hur hungrig hon var och började springa. Hon måste hinna fram innan han slukat sista biten och på något sätt få honom att ge henne den.

Hon var helt fixerad vid mannen och korven och såg inget av omgivningen. Hon såg bara honom.

När hon kom fram hörde hon en röst ropa ut i högtalaren att pendeltåget mot Stockholm skulle avgå om 18 minuter. Hon hade gott om tid att gå in i Pressbyrån och handla. När hon satte tänderna i sin korv med senap, ketchup och bröd kände hon ren lycka.

 

*Fiktiv (påhittad) berättelse med inspiration från egna och andras upplevelser.

Posted in Skrivpuff 2017 | 6 Comments