Äntligen hemma efter en väldigt lång dag. Klev upp klockan fem i morse för att åka åka iväg till jobbet och söva på ECT:n. Vi hade tretton patienter och var klara precis så jag kunde kasta på mig mina privata kläder och skynda mig till boendet.
Jag var sen och hade behövt ringa för att säga att jag var på väg, men batteriet var slut i telefonen eftersom jag glömt ladda det – eller om det möjligen var så att jag inte hunnit. Hur som helst så hade jag tur och färdtjänsten var sen och jag hann pusta ut i tre minuter innan vi gav oss iväg till hjälpmedelscentralen.
När vi kom tillbaka hann jag prata med mina arbetskamrater, kolla mina inkomna mail och ringa ett telefonsamtal. Sedan var det dags att åka, jag skulle iväg på ett AU-sammanträde och hade tagit kompledigt.
AU-sammanträdet tog lång tid och det var tur att det fanns kaffe för både påtår och tretår för jag kände verkligen av att jag varit igång länge. Efter mötet åt vi lite choklad och pratade en stund.
På vägen hem körde jag in till macken i Kista och köpte Expressen och nya Kommissarie Lynley-filmen. Passade också på att köpa mig en korv med bröd – den första varma maten på hela dagen.
När jag kom hem började jag med att sätta telefonen på laddning och hade förstås fått ett par meddelanden. Ett av dem kunde jag ta itu med på en gång, det var en vän som var orolig för mig eftersom jag inte svarat i telefonen och heller inte ringt upp.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe innan det är sovdags, tog ett glas Limoncello medan jag pratade i telefonen. Såg flaskan och kom att tänka på att det ju är ganska gott…
Det har varit en väldigt låååång dag, men en bra dag. Dessutom har jag sagt upp mig på den rätta blanketten nu och jag är vääääldigt nöjd med mitt beslut! 🙂
Den Limoncellon var du väl värd efter den dagen! Har haft ungefär likadan, precis kommit hem från jobbet, så nu unnar vi oss att slappa tycker jag!!