I mörker blir själen grå

Novembermörkret är kompakt idag, inte ens en liten strimma sol. Efter mitt nattpass åkte jag hem och sov ett par timmar, eller för att vara mer exakt, tre timmar. Sedan var det dags att åka på kyrkvärdskollegium i Spånga inför församlingssammanläggningen. Jag har visserligen redan bestämt mig för att göra minst en termins uppehåll som kyrkvärd eftersom jag inte känner mig säker på att ideologi och teologiska intensioner stämmer med det jag tror på. Jag vill helt enkelt lyssna och begrunda i mitt hjärta ett tag. Istället ska jag engagera mig mer i gruppen som håller i de lekmannaledda helgsmålgudstjänsterna i Akalla och vara med i gruppen som arrangerar pilgrimsvandringar.

Vi blev väl mottagna i Spånga församlingshus och bjudna på en god paj och en, både god och vackert färggrann, sallad. Många var vi också och det var trevligt att lära känna dem som är kyrkvärdar i Spånga kyrka. Men när vi skulle gå igenom till vilka ändamål församlingskollekterna ska gå kände jag mig mer och mer ledsen. Det är så uppenbart att de har ett helt annat sätt att tänka. Inte känns det bra heller att den stora festgudstjänsten med kyrkoherdemottagande som ska vara i Kista kyrka i början av januari helt ska hållas på det alternativa sätt som man har dispens att fira gudstjänst i Spånga. Känslan av att vara överkörd och marginaliserad växte som en klump i bröstet och novembermörkret utanför fönstret fick mig att vilja gråta.  

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på I mörker blir själen grå

  1. snorkfröken skriver:

    Snälla nån, förlåt att jag kommer här och är praktisk och rejäl 😉 Men från en nattsyster till en annan så vet jag hur lätt det är att bli ledsen och gråtmild om man inte får sova ut ordentligt efter ett nattpass. Tre timmar är alldeles för lite, i synnerhet om man ska vara på möten och socialisera sedan.
    Blir lite ledsen å dina vägnar. Vad var det för alternativt tänk de hade som gjorde dig så ledsen?

  2. Kraka skriver:

    Vi och dom är som två skilda världar och det har vi stridit om under hela den här sammanläggningsprocessen, det vill säga ett helt år. Att förklara skillnaderna mellan oss skulle kräva en hel uppsats, men man kan nog nöja sig med ordet modern (vi) och gammaldags (dom), det säger det mesta.
    När det gäller gudstjänstordningen har vi valt att ha en ordning som alla kan känna igen, oavsett om man kan svenska eller inte. Vi har ju stora mängder gudstjänstfirare från hela världen i Kista.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *