Mitt i julstressen fick jag för mig att titta in hos min optiker när jag nu ändå hade vägen förbi. Jag tycker ju att jag sett allt sämre det senaste halvåret. Min tanke var att kolla in vilka bågar jag skulle ha och sedan beställa en tid till i januari.
Jag hittade ett par riktigt snygga bågar, i det dyrare sortementet, och jag bad att få namn och nummer antecknat så jag skulle hitta dem igen. Men då visade det sig att min optiker hade tid för en undersökning en timme senare, det är inte precis högsässong för glasögon två dagar före jul, och bågarna lades undan åt mig.
När jag kom tillbaka en timme senare fick jag sätta mig i undersökningsstolen och sedan startade utprovningen. Det visade sig att jag alls inte behöver några nya glasögon och de fina bågarna fick återvända till hyllan i affären. Någon sådan fåfänga att jag kan köpa nya glasögon för åtskilliga tusenlappar bara för att jag vill ha nya bågar har jag inte råd med. Speciellt inte efter de senaste månadernas ekonomiska totalkaos med sjuk katt och sjuk bil. Optikern trodde att jag nog kan klara mig två år till innan jag behöver byta glas.
