Solen skiner från en klarblå himmel och jag har några semesterdagar. Vad vore väl då mer självklart än att vara ute i det vackra vädret? Speciellt som vädersajten jag använder mig av visar att det här är den enda soliga dagen under min ledighet. Men jag har planerat att städa, tvätta och fixa sådant jag inte hunnit den senaste tiden. Har tvättat hela dagen, täcken, kuddar och sängkläder bland annat. Snart ska jag ta itu med fler städuppgifter.
Nu är tvätten i det närmaste klar, det sista hänger på tork och jag har städat och svabbat tvättstugan. Solen lyser fortfarande och jag vet att jag borde passa på att vara ute. Men jag har faktiskt ingen lust just nu. Jag vill ta det lugnt inomhus, dricka kaffe och se ett program på svtplay innan jag tar mig an nästa punkt på ”att-göra-listan”. Visst räcker det väl att vara glad att våren är här? Att passa på att njuta de stunder då jag rör mig utomhus från punkt A till B? Eller måste man passa på att vara ute hela dagen?
Varför frågar du när du redan vet svaret? Du vet väl bättre än att fråga andra om råd hur man ”ska vara lycklig”. Man gör det man vill, då är man lycklig. Punkt!
(Förreten så är det lycka att städa och tvätta, få rent och väldoftande)
Det var inte en fråga i egentlig bemärkelse. Som du säkert redan listat ut för länge sedan så gör jag ALLTID som jag vill, går ALLTID mina egna vägar. Men jag tror att frågan har sitt berättigande utifrån att det verkar utbryta något slags vårhysteri och alla ifrågasätter ”Varför är du inte ute nu när solen skiner?”
(Och ja, det är härligt när det dofta rent och fräscht!)
Tack för trevlig kommentar! Det uppskattas!
Tack för de orden, kloka Kraka. Jag hyser en lätt, men med åren tilltagande, allergi mot vårhysterin då det plötsligt ska förenas med spöstraff att vistas inomhus när solen är framme. En hysteri som verkar hålla i sig fram till mitten av september ungefär. Det är då min tid på året börjar.. 😉