Nej, jag är inte pedofil!

På väg in till stan bytte jag T-bana vid Fridhemsplan. Det var mycket folk i rörelse och som alltid så ser man ju ett och annat av intresse i mängden.

Jag fick syn på en klänning med ett ovanligt och fascinerande snitt. Det var en kort klänning i T-shirtmaterial men med ett slags skört bak av det slag som man endast brukar se på festligare långklänningar. Jag tittade till på klänningen medan tjejen som hade den på sig var i mitt blickfång. Hon kan ha varit 14 år, men lika gärna 22. Ja, ni vet hur jag menar, man kan inte alltid se hur gamla vissa människor är och dessutom var det ju klänningen som jag fann intressant.

Efter att hon och kvinnan i hennes sällskap ställt sig snett bakom mig återgick jag till att fundera över de två möten jag var på väg till. Det första var av privat karaktär och rätt betydelsefullt för mig personligen, det andra mer ett rutinuppdrag i samband med ett av mina förtroendeuppdrag. Jag hade med andra ord försvunnit in i min egen tankevärld.

Då skriker plötsligt den medföljande kvinnan, som jag nu i efterskott gissar var tjejens mamma, ”Sluta glo kärring, hon är bara ett barn!”

Jag blir så chockad och ledsen av hennes omotiverade attack mot mig så jag börjar gråta. Nog måste det väl rimligen vara tillåtet att titta på sina medmäniskor utan att man blir anklagad för att vara ute efter sex. För jag kan inte tolka hennes ”hon är bara ett barn” på annat sätt än att kvinnan trodde att jag tittade för att jag var sexuellt attraherad och att jag hade för avsikt att förföra eller våldta. Det var en mycket obehaglig upplevelse som jag hoppas jag aldrig mer behöver bli utatt för! Måste folk verkligen vara så här galna och aggresiva? Jag hade ju bara tittat lite extra på en snygg klänning en kort stund.