Efter en intensiv helg bakom mig och en, om möjligt, ännu intensivare vecka framför mig har jag haft en dag inne i stan. Eller en dag är väl lite mycket sagt, men några timmar i alla fall.
Det började med att jag skulle in till city för en arbetsintervju och behövde först fylla på mitt accesskort till kollektivtrafiken.
Killen framför mig hoppade så käckt över grinden men jag frågade snällt om jag kunde få komma igenom för att åka en station till Kista centrum och fylla på mitt kort.
Men det gick inte! Jag sa då, fortfarande snällt och artigt, att jag var fullt kapabel att ta mig förbi grinden lika lätt som killen före mig gjort men att jag ansåg mig för gammal för att klättra runt på spärrarna.
Detta imponerade inte ett dugg på den unga tjejen som satt där och jag är övertygad om att hon inte i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att tanten skulle ta sig igenom.
Eftersom jag hade klänning och strumpbyxor på mig var klättra över inte något bra alternativ, men på kortare tid än tio sekunder hade jag svingat mig under grinden. Jag är betydligt vigare än jag ser ut…
Efter ett kort uppehåll i Kista centrum och besök i Pressbyrån gav jag mig av in mot city. Anställningsintervjun gick som förväntat och jag ska nu bland annat göra en personlighetstest. Jag har läst på lite om den och den ska fastställa om jag har en personlighet som skulle kunna främja idéer om att göra attentat mot min arbetsplats, mina arbetskamrater eller chefer.
Efter intervjun gick jag till Ikki i Kungshallen och åt sushi och drack ett glas vin. Det har sina fördelar att vara ledig mitt i lunchrusningen och sitta och titta på alla stressade människor som bara har en kort paus från arbetet.
Efteråt var jag och köpte biljetter till We come in peace, årets konsert med film- och spelmusiktema. Jag har inte tidigare haft tillfälle att gå, men har skickat dit min son tidigare år. Nu får vi chansen att gå tillsammans.
Efter att tittat runt lite, kollat om det gick någon film på eftermiddagen jag ville se, men inte hittat någon, gav jag mig av hem igen.
Jag avstår från kvällens sammanträde i Förvalningsutskottet eftersom jag inte tycker att något av ärendena känns relevant att behandla i just det forumet. Iställer hinner jag vila innan jobbet
En kopp cappuccino är alltid en bra avslutning på en god måltid
*Blogginläggets titel är hämtat från en rad ur Bernt Stafs Mitt livs novell som du som har Spotify kan lyssna på om du klickar på länken.
Det ser gott ut med Cappuccinon. Det är min favorit bland kaffevarianterna när jag fikar på stan. Låter som din intervju gick bra. Alltid intressant med personlighetstester. Hoppas att du kommer att känna igen dig när du får presentationen av resultatet.
Det var gott med cappuccinon. Intervjun gick bra, men jag måste fixa en massa olika dokument och göra den där personlighetstesten som enligt eskrivningen mest verkar utröna om jag är en terrorist eller inte. Får väl se om jag känner igen mig när jag gjort dne och fått svaret. Det händer ofta att jag inte gör det när jag gjort tester…
Pingback: Det är skönt att komma bort ett tag och va´ ledig mitt på da´n | Kraka