Bokbloggsjerka handlar, som det låter, om böcker. Varje fredag till måndag skriver ett antal bloggare utifrån en given fråga. Veckans fråga är: Vilken karaktär och/eller författare skulle du vilja slå på käften alternativt ge en kram? Om du klickar på länken hittar du de andra som också svarat på frågan.
Egentligen är det nog en rätt spännande fråga som handlar om hur vi lever oss in i böcker vi läser. Men jag tycker frågan är enormt svår.
Visst retar jag mig på bokkaraktärer, lika väl som jag känner djup sympati, medan jag läser. Men det är sällan känslan stannar kvar hos mig när boken är fördigläst. Filmer kan jag däremot hålla kvar inom mig i åratal, de kan dyka upp lite när som helst när jag upplever något som lknar filmhändelsen.
Naturligtvis kommer jag ihåg karaktärer från böcker jag läst, kommer ihåg händelser och vissa citat. Det jag inte minns tydligt är mina känslor för personerna.
En författare som gjort ett riktigt osympatiskt intryck är Björn Ranelid. Han var med på en av Amelia Adamos kryssningar och jag minns hur han gick fram och tillbaka över scenen och upprepade att inget är som han, ingen skriver som han, ingen pratar som han och så vidare. Han använde i stort sett sina fyrtio minuter till att upprepa gång på gång hur fantastisk han är.
Nej, slå honom på käften vill jag inte göra. Jag är mentalskötare i grunden och numera sjuksköterska. Jag har jobbat i åratal med svårt störda människor och slår inte på dem som uppenbart inte är friska i sin själ. Men jag vill aldrig mer se honom live, aldrig höra honom framhäva sin egen förträfflighet. Även om det inte är ett brott att vara stöddig och sakna brist på ödmjukhet så är det både pinsamt och otrevligt att lyssna på.
Jag har bara läst en bok av Björn Ranelid, Hjärtat som vapen, och den tyckte jag mycket om. Jag måste säga att jag hade förutfattade meningar om honom som författare och blev glatt överraskad. Dock inte så överraskad att jag läst något mer. Och jag känner definitivt inte för att krama honom. Han är en sällsynt odräglig typ!
http://stenstugu.com/wp/boktips/romaner/bjorn-ranelid/
Kram, Ingrid
Jag har inte läst något av honom, men alla säger att han skriver bra. Men, precis som du skriver, han är odräglig.
Kram
Jag har inte läst något av Ranelid och har inte några planer på att göra det heller. Han är nog det enda exemplet på att jag låter mina känslor för författaren avgöra om jag ska läsa eller ej, annars brukar jag försöka sätta mig över mitt eventuella ogillande. I det här fallet är det helt enkelt inte möjligt.
Jag ville inte heller slå någon fysiskt, men en verbal smocka skulle jag nog kunna tänka mig… Och jag är precis tvärt emot dig! Jag minns inte vad karaktärerna heter, inga situationer, absolut inga citat, sällan ens själva handlingen. Men känslan jag fick av boken den kan sitta kvar långt efteråt!
Jag är inte heller mycket för att smälla till folk..