Helgen är slut och det är också min ledighet som jag sett fram emot så mycket under den långa jul- och nyårshelgens arbete.
Det blev inte mycket till helg för mig och jag är glad att jag inte, som förra året, planerat att resa bort. I år hade jag tänkt att tillbringa tid med mig själv, kvalitetstid.
Även om jag gjort några få saker har helgen mest tillbringats i sängen med film omväxlande med sömn. I sällskap har jag haft näsdukar, nässpray och varm dryck.
När jag summerar ledigheten kommer jag att tänka på Nationalteaterns gamla låt Livet är en fest. Den handlar om grabbarna som under veckan längtar till fredagen som ska bli så fantastisk och som varje gång blir ett fiasko. Men de vägrar ge upp och en av raderna lyder just: ”Men glöm din värk i hjärtat, ah! Och glöm ditt kneg, min vän För snart så är det fredag, då försöker vi igen!”
Nästa helg ska jag vara frisk! Och då ska jag göra allt det jag drömde om att göra den här helgen. I alla fall det som inte var specifikt förbundet med Trettonhelgen.
