Det var ett tag sedan jag använde min (nåja, den är lånad från någon annan bloggare för länge sedan) mall för hur man kan beskriva en dag – ovanlig som vanlig – på ett överskådligt sätt.
När gick jag upp?
Klockan ringde 07.30 och genast hoppade Xanthos upp och mjauade. Jag sa till honom att vi skulle gå upp när klockan ringde tredje gången och han la sig ner igen.
När klockan ringde tredje gången gick jag upp. Eftersom snooze-tiden är 5 minuter så måste klockan varit 07.45.
Samtalsämne/tankar vid frukosten?
Jag började med att slå på datorn och kolla bloggkommentarer, mail och nyheterna. Under tiden laddade jag ner musiken jag tänkte använda under ljuständningen i kvällens helgsmålsbön. Jag använder Spotify och den offlinefunktion man har tillgång till som betalande. Med flygläge på mobilen kan man lugnt använda den som musikspelare under en gudstjänst eftersom inga samtal kan komma in och man riskerar inte att det ringer mitt upp i allt.
När musiken är nedladdad kollar jag att den verklien finns offline, trots att det står så, för att vara säker.
Jag la min Nexus7 på laddning eftersom jag skulle ha den som ”anteckningsblock” för min betraktelse. Den var ganska urladdad eftersom jag haft den att se film på i sängen kvällen innan.
Jag skriver min betraktelse, kopierar över den i Evernote och synkroniserar sedan med både mobilen och med Nexus7. Jag älskar den nya tekniken som gjort livet så enkelt! Minns min gamla skrivmaskin, alla Tipexbladen för felstavningarna och de otaliga gånger det bara var att börja från början för att texten behövde redigeras om.
Jag är glad att jag upplevt den tiden, att jag skrivit maskin och vevat stenciler. Är glad att jag sett den nya tiden födas och gråter över hur vissa (t ex FRA och NSA) misshandlar och missbrukar den.
Vad serverades?
Kaffe förstås, flera koppar. Två rostade med messmör.
Vad gjorde jag sedan?
Jag blev kvar vid datorn ett tag, spelade Wordfeud med en vän och såg klart på ett avsnitt av Silent Witness på Netflix och började se på nästa.
Drack en kopp kaffe till och tog sedan en snabb dusch. Klädde mig och skyndade till T-banan.
På ABF-huset hade Centrum för Marxistiska Studier en föreläsning/seminarium med rubriken En annan ekonomi är möjlig.
Det var lite olika kvalitet på föreläsarna, men på det hela taget var det väl använd tid att lyssna. Inte minst fick jag en del inspiration till att läsa vidare och tips på bra litteratur.
Märkligt nog hade jag nytta av mitt tekniska kunnande och fick visa en av föreläsarna hur man spelar in på en Androidtelefon. Nu visade det sig att han hade fullt på minnet och det blev istället så att jag spelade in och har mailat honom mina inspelningar. Det blev förvånandsvärt bra kvalitet trots att jag inte satt på det mest optimala stället i salen.
Efter föreläsningen skyndade jag iväg till T-banan för att hinna hem en stund innan jag skulle iväg igen. Hann ta en kopp kaffe och ett par mackor.
Packade ner mina högtalare och subban (subwoofern), mina anteckningar och min mobil (som jag i och för sig alltid har med mig). Sedan var det dags att gå ner till Akalla kyrka.
Helgsmålsbönen fungerade bra, vi är en liten trogen skara som träffas på lördagskvällarna. Jag är tyvärr sällan med på grund av mitt arbete, men det är ett trevligt tillfälle att samlas runt söndagens texter och att samla sig inför helgen.
Efteråt hade jag bestämt med min son och en till person att vi skulle ses på pizzerian i Akalla för att äta middag tillsammans. Jag åt en Bob Marley, en av mina favoritpizzor, och drack rött vin. Blev kvar hela kvällen och satt och pratade.
När jag kom hem var klockan nästan midnatt och det var sovdags. Blev en liten stund vid datorn innan det var dags för skönhetssömn.
Köpte jag något?
Jag köpte kaffe och en ostmacka i pausen på ABF-huset.
Struntade jag i något som jag hade tänkt göra?
Nej, jag gjorde de saker jag planerat. Mina planer var föreläsningen och helgsmålsbönen.
Middag?
Pizza och rött vin tillsammans med min son och hans kompis.
En bra sak som hände under dagen?
Att jag hann med att umgås med min son en stund trots att vi båda var rätt upptagna.
Vad tänker jag när jag läser mina svar?
Det blev en bra dag, utan att något sensationellt hände. Alla dessa dagar som kommer och går, det är dessa som är huvuddelen av livet.
Den som känner för det får gärna också svara på frågorna. Det är bra att titta tillbaka och reflektera lite vad det blev av dagen.
Jag har sedan årskiftet en dagbok vid sängen. Än så länge så har jag lyckats hålla den föresats jag hade, att vid sänggående skriva ner lite om dagen som gått. Detta för att inte glömma När/Var/Hur … vilket känns som en större risk att göra numera.
Jag har alltid skrivit någon form av dagbok, men har haft svårt att hålla en stadig struktur. Varit något av periodare, och i viss mån fått försöka sammanfatta långa perioder i större block. Den metoden gillar jag också, att djuploda en stund genom att fundera över en längre tid som gått. Då reflekterar jag ofta över sinnesstämningar, tankar, känslor och mående som växlat … samt hur saker och ting utvecklat sig. Vissa år har jag gjort 5 sådana anteckningar, andra år 35. Växlar alltså väldigt i den formen. Dessutom missar man lätt de ytligare detaljerna som flyger genom genom tillvaron. Om jag inte gjort anteckningar med stödord i min agenda, så är de borta.
Bloggen är ju också en form av dagbok, men för mig en mer renodlad sådan där man inte kan hitta allt jag vill reflektera över. Inläggen är mer som milstolpar att diskutera kring. Den ger inte samma frihet som en privat dagbok, men den ger annat i stället. Ibland har jag svårt att sätt tummen på vad det är som lockar med en blogg, men jag tror att det i mitt fall handlar om möjlighet till reflektion med andra. Att inte vara ensam i sina tankar. Att på något sätt hitta ett egenvärde och sätta spår efter sig. Jag har inget att skryta med, men jag har ett behov av att hitta likasinnade.
Den här metoden att ha en mall, låter inte så dumt. Har sett den hos dig förut. Tror det är en bra metod att hålla sig fokuserad. Ska definitivt fundera på detta. Jag skulle kunna stolpa min mall och ha den också vid sängen, så att jag inte glömmer att tänka på vissa saker.
Att tänka igenom sin dag och refletera är nog ganska underskattat. Det är ju sådant de brukar rekommendera i självhjälpsreportage och dito böcker. Vår generation har det nog mer naturligt från tonårens dagböcker.
Härligt att du också är messmörsentusiast! På folks reaktioner känns det ibland som om vi är ett utdöende släkte men med tanke på att det finns i praktiskt taget varenda mataffär är det nog vi som är flest egentligen. 🙂
Ja, vi är nog fler än man tror eftersom, precis som du skriver, messmör finns i nästan alla affärer. Men när jag köpte messmöret i affären på Stockholms central visste inte hon jag frågade vad det var för något. Men han i charkdisken visste precis och guidade oss till rätt plats. Kanske lite av en generationsgrej?
När jag jobbade på LIVA med de andningshandikappade barnen i respirator och CPAP/BiPAP rörde vi ner messmör i vällingen och bröstmjölksersättningen om de var hårda i magen. Kanonbra för förstoppade babymagar!