Kärlek och förlust – Orfeus och Eurydike

All kärlek har sitt pris och att mista sin älskade gör ont, mycket ont. Orfeus och Eurydike, en klassisk, grekisk tragedi beskriven av Ovidius i hans Metamorfoser och senare en opera av Christoph Willibald Ritter von Gluck.

Operan hade sin urpremiär i Wien 1762. I Sverige uppfördes den första gången i Stockholm 1773. Det är den äldsta opera som fortfarande, regelbundet, spelas i sin helhet.

Den vackra Eurydike är Orfeus hustru. men hon har dött. I operan framgår det inte hur, men i berättelsen har hennes ex jagat henne och hon har råkat trampa på en giftorm.
Orfeus saknar sin fru och ber och bönar till underjordens härskare att han ska få henne tillbaka.
Han får löfte om att hämta henne men på villkor att han inte ser på henne och inte tar henne i sin famn förrän de är i säkerhet på den levande jorden igen. Han får heller inte berätta om villkoren.
Men Eurydike blir frustrerad av att Orfeus inte kysser henne och inte ens ser på henne. Hon vill inte följa med honom tillbaka till livet då hon tror att han inte längre älskar henne.
Orfeus vänder sig då om och Eurydike dör oåterkalleligen.

I operan, som på Glucks tid inte fick ha ett tragiskt slut, har han gjort om den mytologiska berättelsen och de får ändå varann. Det är ett helt ologiskt slut som inte stämmer med den övriga handlingen.

Ikväll hade Göteborgsoperan premiär på Orfeus och Eurydike med Katarina Karnéus som Orfeus och Kerstin Avemo som Eurydike. Att en kvinna spelar den manliga rollen beror på att ursprungsoperan är skriven för kastratsångare. Tack och lov har vi modernare lösningar idag för att få till det musikaliska…

För mig var det första gången jag såg den här operan, Det var en underbar upplevelse och jag rekommenderar varmt att passa på att se den här föreställningen som ges på Göteborgsoperan till någon gång i april. Verket är ett av de klassiska och det hör nog till allmänbildningen att i alla fall någon gång sett det live.