Sent på påskaftonskvällen, nära midnatt, då påskafton övergår till dag viker mörkret för ljuset.
Gudstjänsten börjar i en mörk kyrka där ljuset sakta återvänder. Kören inleder med God so loved the world, sedan sjunger vi tillsammans den fina Taizésången Jesus Guds son, du ljus i mitt inre, som numera är en av psalmerna i vår psalmbok.
Under gudstjänsten tänds det stora påskljuset och sedan sprids lågan från ljus till ljus som vi håller i våra händer. Vi sjunger tillsammans och firar nattvard. Under gudstjänsten hålls också en konfirmation. Det är så fint med konfirmationer, och ibland dop, som sker under påsknattsmässan. Det är ofta unga vuxna som inte blivit döpta eller konfirmerat sig som barn som väljer att göra det under mässan. Många gånger är det någon som tänkt sig ett arbete inom kyrkan.
Efter gudstjänsten önskar vi varann Glad Påsk och det bjuds på chokladägg vid utgången. Påsken, och då speciellt påsknattsmässan, är den mest centrala högtiden inom kristendomen. Betydligt mer central än julen, även om julen är en förutsättning för att det ska kunna bli påsk.
Det låter helt underbart! Jag orkade mig inte iväg till påsknattsmässan, då jag inte är riktigt kry. Kram!
Det låter väldigt stämningsfullt och jag förstår att det är en hel del jag går miste om…..
Ha en fin fortsättning på helgen!
Kram, Ingrid
Det låter stämningsfullt när jag läser det. Jag har bara varit på en midnattsmässa. Minns det också som en fin stund. Hur många chokladägg tog du? 😉 Hoppas du haft en fin påsk.
Det låter som en fin och varm stund!
Jag minns den gamla goda tiden då jag sjöng i kyrkokör, då stod prästen I dörren och tog i mot alla denna dag, sade till var och en: Krist är uppstånden! Då skulle vi var och en svara: Ja sannerligen, han är uppstånden! Det kanske skulle varit lite mer lättsmält med ett ”Glad Påsk! ”