Men vem är det?

Inatt var jag ute för att ta den medalj som heter Dark ninja i spelet Turf. För att få den ska man ta minst tre zoner under tiden 02.00 till 03.00.

Jag gav mig av strax före kl 02, ut i mörkret. Det kändes inte helt bekvämt ska jag erkänna och jag avstod från att lyssna på en bok eftersom jag ville ha alla möjligheter att ha full koll så ingen skulle kunna smyga sig på mig i mörkret.
Det var några enstaka personer ute och jag höll noga kontroll på hur de förflyttade sig. En av dem delade troligen ut tidningar och den andra var nog på hemväg och inte helt nykter. Men han försvann in i en port och jag kunde andas ut.

Plötligt prasslade det till. Jag var helt säker på att ingen människa fanns nära. Men något var det.

Jag stannade och såg mig omkring och då fick jag syn på den. Jag tog några foton i mörkret, först på lite avstånd så den inte skulle bli rädd. Men den stod kvar tills jag fått även en närbild innan den tackade för sig och gick vidare i gräset.

 

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

9 svar på Men vem är det?

  1. Gunnel skriver:

    Jag skulle aldrig vågat mig ut ensam i mörkret…mörkrädd som jag är. Det var ju en liten mysig stickboll du mötte.

  2. wiolettan skriver:

    Du är modig du.
    Fint att det gick bra, det finns ju så många människor som man hör inte är så vänligt sinnade och de föredrar ju mörkret för att inte själv synas.
    Fint att igelkotten poserade så snällt för det blev ju en riktigt fin bild.
    Kram!

    • Kraka skriver:

      Ja, den poserade verkligen, för när jag sa att jag var klar stack den fram sina små ben och skyndade sig iväg.
      Kram

  3. Ingrid skriver:

    Så trevligt att få möta en igelkott!
    Hur gick det? Lyckades du ta dina tre zoner?
    Kram, Ingrid

  4. Piedra skriver:

    Om det bara inte är för mycket folk omkring mig så har jag inget emot att gå ut i mörkret, så jag har kommit på att det inte är mörkret utan människorna som skrämmer mig. Igelkottar känns som en bonus, även om man kan bli lite uppskrämd när det prasslar. Kram!

    • Kraka skriver:

      Visst är det människorna som skrämmer. Mörkret i sig är aldrig farligt. Problemet är bara att de där människorna med onda avsikter har större möjligheter att gömma sig när det är mörkt
      Kram

  5. Pingback: 45588, min nya lön? | Kraka

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *