Ikväll har jag ägnat mig helt åt kex. Fick möjlighet att ingå i en fokusgrupp tillsammans med ett antal andra personer. En klart intressant upplevelse.
Det första vi fick göra var att skriva på ett sekretessavtal. Med andra ord, jag kan inte berätta vad vi gjorde och vad vi pratade om. I sekretessavtalet ingick att vi inte fick spela in eller filma i smyg.
Nej, jag filmade inte. Jag spelade inte in något heller. Varför skulle jag göra det? Men jag hade kunnat göra det, är alltid utrustad för att ta upp ljud utan att det märks.
Kvällens behållning var iallafall att vi fick med en kasse godsaker hem. Kex på längden och på tvären. Det passade mig perfekt, jag som av någon outgrundlig anledning lyckades glömma att handla innan jag reste hem till Stockholm från Kungälv när sommaren var slut.
Det låter spännande, det där att du alltid är utrustad för att ta upp ljud utan att det märks. Som en hemlig agent.
Det är väl du också? Alla smartphones kan ta upp ljudinspelningar och det märks inte att du har den på. 🙂
Visserligen, men när du säger att du alltid är utrustad låter det nästan som om du ständigt går runt med fingret på avtryckaren – man vet aldrig vad det kan dyka upp för snaskigt som behöver förevigas!
Mmm…. Men de där ”sakerna” är ju så enkla nuförtiden. Jag hade lätt kunnat ha inspelningen på om jag ville.
Eller om man ska prata med någon och känner visst obehag så kan man ju ha den på. Men jag spelar sällan in, har spelat in några föreläsningar några gånger.
Om det dyker upp några snaskigheter missar man dem säkert. man måste ha förberett sig lite innan…