Vad är det som händer (2015-04-06)

Jag förklarade och förklarade. Men ingen verkade förstå. Det var möte, eller om det var ett styrelsemöte, är inte helt säker. Men ingen verkade förstå normal mötesformalia och demokratins spelregler.
Direkt jag vaknade kände jag att det var något som inte var som det skulle. Visserligen var det bara en dröm, men de senaste årens accelerande förfall av samhället och demokratin skrämmer mig och nu har jag uppenbarligen börjat drömma mardrömmar om det också. (Verkligheten är ännu värre, det inser man så snart man läser en nyhetssajt hemifrån.).
Jag har ägnat mig åt föreningsliv sedan jag var i 14-årsåldern, men riktigt aktiv med en rad styrelseuppdrag började jag vara i 30-årsåldern. Men just nu har jag trappat ner, eller håller på att ladda om eller vad man nu vill kalla det. Jag vill helt enkelt fundera på vad jag vill lägga min energi på. Det enda formella uppdrag jag har är som ledamot i Stockholms stiftsfullmäktige.
Däremot har jag ett antal volontära uppdrag, bland annat i pilgrimsgruppen och i helgsmålsgruppen i Kista och Akalla. Jag är också reserv i kaffegruppen, jag har varit lite av och till aktiv där beroende på tid och möjlighet. Just nu står jag som reserv, någon man kan ringa till om det behövs någon som kan hoppa in. Men det är sällan jag kan hoppa in, mitt arbete gör att jag behöver framförhållning.

Förutom jobbiga drömmar hade jag som vanligt vaknat ideligen under natten, precis som jag alltid gör när jag ska börja jobba tidigt på morgonen. Det hjälper inte ett dugg att jag bor nästan bredvis sjukhuset. Jag är precis lika rädd att försova mig som alltid. Alltså var jag trött intill medvetslöshet när jag vaklade in på jobbet. Tur att det fanns kaffe!

Dagen sniglade sig fram och jag räknade timmarna tills jag skulle få gå hem och sova. Men när jag väl kom hem lyckades jag naturligtvis inte somna och låg och vred mig tills det var dags att återigen gå till jobbet. Den här gången för att göra ett nattpass.

Natten rullade i alla fall på och var betydligt mer tidsanpassad för min kropp och trots att jag var trött och inte sovit ordentligt på över ett dygn så mådde jag bättre än på dagen. Min kropp gillar inte tidiga morgnar. Så är det bara!

Det här inlägget postades i Grönland: Andra resan, Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på Vad är det som händer (2015-04-06)

  1. Gunnel skriver:

    Jag är helt övertygad om att människan inte är skapad för tidiga morgnar. Ha det gott.

    • Kraka skriver:

      Vissa ær nog det, jag kænner ett flerta som går upp frivilligt oerhørt tidigt, æven nær de ær lediga. Sjælv vill jag helst lægga mina åtta timmar mellan 02 och 10, eller 03 och 11.
      Ha det gott du också!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *