Jag trivs bäst, eller i alla fall väldigt bra, under min korkek. Men jag vill inte vara själv hela tiden och idag var jag bjuden på lunch hemma hos min kollega S. Han och hans man bor i en fantastisk lägenhet inne på söder, nära Medborgarplatsen.
Egentligen hade jag tänkt hinna göra en massa saker innan jag skulle vara där klockan 13. Men på något sätt gick tiden fortare än vanligt, och det vill inte säga lite för tiden går nästan alltid väldigt fort. Plötsligt var det dags för mig att ge mig av.
På vägen köpte jag en blomma, det går ju inte an att komma tomhänt. Speciellt inte när det är första gången man kommer hem till någon. Jag hade tur och hittade en blomsteraffär i Skarpnäck mittemot T-banan. Valde en lite annorlunda växt med ceriseröda svansar.
S bjöd på spagetti carbonara, det smakade underbart. Efteråt drack vi kaffe och åt chokladpraliner. Han visade mig deras lägenhet och lite avundsjuk blev jag naturligtvis. Men lägenhet inne i stan är inget för mig.
Efter lunchen blev jag tvungen att åka hem till stugan igen. Hade jag tänkt till lite kunde jag tagit med mig träningsprylarna och stannat kvar inne i stan. Men så blev det inte den här gången. Dessutom kan jag inte riktigt släppa det som hänt och ville gärna komma hem emellan för att titta till katt och stuga. Hann dricka kaffe och äta en macka innan det återigen var dags att åka in till Medborgarplatsen.
Imorgon har jag mycket att göra och nu tar vi det lugnt, jag och Xanthos. Han tiggde till sig en extra portion mat och eftersom jag tar en öl och en ostmacka kunde jag väl inte låta honom titta på utan att få en portion Mjau.
