Vi tar en dag i taget

I söndags fick jag hämta hem Kingston. Det blev ett glatt återseende och det märktes direkt att han saknat mig.

När han kom hem gick han nästan direkt till lådan och kissade riktigt mycket och sedan kom han ut i köket och ville ha mat. Specialmat som jag fått köpa på Ultuna.

Vi sov tillsammans under natten och på morgonen åt han mer. Jag tog T-banan till  Kista centrum och hämtade ut hans mediciner. Flagyl, ett antibiotika som är vanligt även till människor som har infektioner i tarmen eller gjort bukoperationer, och Prednisolon som han nu får i en högre dos som ska trappas ner och sedan ges under längre tid.

När jag kom hem fick han sin morgonmedicin och åt lite mer. Jag kände mig orolig eftersom han inte varit på lådan, men jag var tvungen att åka in till stan vid 14:30-tiden eftersom jag skulle vara med på mandatperiodens sista Stiftsfullmäktige, som för övrigt också var mitt sista eftersom jag inte kommer att vara med där kommande mandatperiod.

Efteråt skyndade jag mig hem och väl hemma kunde jag konstatera att Kingston bajsat men inte kissat.

Min son kom ner med diverse matvaror som jag har i hans frys och som jag ska ha i mina nattlunchlådor i veckan och en daglunchlåda. Vi pratade en stund och när han gått hem satte jag mig med min hemtentamen som skulle vara inne senast 23:55. Jag hade börjat lite på den innan han kom och tänkt en hel del på den de senaste dagarna så det gick ganska fort. Vi har hållit på med argumentationsanalys och det var det som skulle tentas av. En av de roliga händelserna på Stiftsfullmäktige var att jag kunde känna igen ett av de skamgrepp man inte ska ägna sig åt om man vill framstå som en god debattör. Troligen hade jag missat det om jag inte just läst Thomas Anderbergs bok. Det var när en av de moderata ledamöterna, jaja, de kallar sig ju borgerligt alternativ numera men är samma gamla moderater som alltid, säger, apropå att vi socialdemokrater är bekymrade över det stora underskottet på 1,4 miljoner i budgeten, att det sitter i generna på oss att bekymra oss för småpengar och att det ju inte är mer än felräkningspengar.
Det är ett fult och kränkande sätt att försöka raljera. 1,4 miljoner får följder i verksamheten och resulterar i neddragningar. Men på högersidan är man ju bara intresserad av att sänka skatter och bryr sig inte ett dugg om vilka det drabbar i slutänden. Men jag tror inte det sitter i generna, det sitter i deras politiska uppfattning och då i synnerhet i deras människosyn.

Medan jag skrev min tenta hade Kingston smugit sig in på toaletten och kissat två riktigt stora pölar i sin låda. Jag drog en suck av lättnad.

Efter tentan tittade jag på en föreläsning i logik, föreläsningarna finns publicerade som filmer på vår internetportal Moodle. Sedan tittade lite på playtv. Kingston gick in och la sig, först under sängen och sedan i sängen för att vänta på mig.

*Bilden är från april 2017

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på Vi tar en dag i taget

  1. Rosamund skriver:

    Helt fantastisk att det går framåt för Kingston❤️❤️❤️

  2. Camilla skriver:

    Du verkar ha ett späckat schema – som alltid 😉
    Jag är såå glad över att Kingston mår bättre!! Hoppas att han snart repat sig helt och att det är slut med tråkigheter för det här året,för både dig mig!
    Kram! 💖

Lämna ett svar till Rosamund Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *