I morse vakade jag av, med andra ord så började jag min ledighet. Eller, inte riktigt ändå. Jag hade en hemtentamen kvar att göra, en som skulle skickas via urkund senast klockan 23:55. För den som inte vet så är urkund det system som på digital väg kontrollerar dokument så att man inte kopierat någon annans text.
Redan innan vi började med morgonarbetet, bäddning, provtagning och beräkning av vätskebalans, uttryckte jag min önskan omm en fönsterplats på tåget så jag skulle kunna sova. Kanske känner ni till uttrycket be careful what you wish for? Precis så blev det…
Jag somnade och missade både Stockholms city och Odenplan. Men jag lyckades i alla fall vakna och ta mig av i Sollentuna. Jag gillar det centrumet och bestämde mig för att kosta på mig lite lyxfrukost. Det visades sig sedan vara en bra idé.
Jag var inne på ICA och köpte jäst och en extra förpackning mjölk. Sedan åkte jag hem och sov. Men innan jag la mig såg jag till att katterna fick mat, eller Kingston egentligen, eftersom han har specialmat. Lucas han har fri tillgång till sin mat.
När jag gick upp var det bråttom. Jag gjorde en kopp kaffe, men det var tur att jag ätit för något ätande fanns inte tid till. Jag gjorde snabbt en deg och när den jäst gjorde jag kanelbullar. Sedan gjorde jag om proceduren och hade slutligen 87 bullar av vilka jag packade ner 75 stycken och åkte in till Immanuelskyrkan för att lämna till deras julfirande för hemlösa och ensamma.
Jag var tillbaka hemma strax före klockan 20. Jag drack lite kaffe och tog sedan itu med det sista på hemtentan. Jag drack kaffe och åt ett par knäckemackor och när jag var nästan klar öppnade jag en flaska vin och hällde upp ett glas. Nu är det jullov.
Omvandlade min text från open office till en pdf-fil och skickade. Nu går inget att ändra, bara att släppa det och gå vidare. Det är verkligen jullov. Jag är för första gången på de 43 år jag jobbat i vården schemalagt ledig över hela julen och nyår. Om inget oförutsett händer ska jag inte jobba förrän den 5 januari.
Innan jag åkte till jobbet igår var jag på bokrelease hos dominikansystrarna på Västmannagatan 83. Det var syster Katrin Åmell som presenterade sin bok Systrar i kyrkan.
Som vanligt var det trevligt ordnat. Vi bjöds på vin och tilltugg och sedan berättade Katrin om sin bok. Jag dristade mig till att dricka ett halvt glas vin, det var ju ändå två timmar tills jag skulle börja jobba.
Det skulle bli möjlighet att köpa boken och få den signerad. Men jag hade redan innan gjort upp med syster Madeleine att hon skulle ha en signerad bok klar åt mig som jag kunde köpa redan då jag kom eftersom jag skulle iväg till jobbet.
Det fungerade bra eftersom tåget numera stannar vid Odenplan och det är väl inte mer än dryga 5 minuter att gå mellan systrarnas adress och tåget.
Det var lite kaosartat när jag kom till jobbat. Det var helt fullt, vi var underbemannade och flera patienter var på operationslistan. Men det ordnade till sig. Vi jobbade på och när morgonen kom var det lugn och bara de som gjort riktigt stor kirurgi var kvar när vi lämnade över. Jag hade dessutom haft turen att ha en patient som jag hade massor gemensamt med och vi hade flera trevliga pratstunder under natten.
*Bilden med paketen är från pixabay, bilden på boken har jag tagit från systrarnas hemsida, övriga är mina egna.
Pingback: Att belöna sig – Highlight 8 | Kraka