Bara vanlig vardag

Igår var en kille från firman som ska renovera min skorsten här. Han skulle räkna på jobbet och skicka en offert. Det är bara att hoppas på det bästa.

Eftersom vi båda nu är sjuka orkade jag inte fixa mat utan föreslog att jag skulle köpa pizza. Jag gick upp till pizzeria Natalies krog och bar. De har väldigt goda pizzor och jag brukar handla där någon gång ibland.

Vi åt ute i trädgården och sedan gick vi in och vilade ett tag. Jag har lite bättre röst idag, men hostar alldeles förfärligt.

Min son kom fram till att han ville åka hem. Han tyckte det var jobbigt att vara i stugan när han är sjuk. Det kan jag hålla med om, det är lite primitivt utan rinnande vatten inne och en bit att gå till toaletten. Egentligen vet jag inte om det var det som gjorde att han ville hem. Han längtade nog mest bara hem till sitt eget.

Nu under sommaren, sedan i måndags, är det ruskigt besvärligt att åka med T-banan härifrån in till stan. Man ska renovera gröna linjen och som vanligt har SL glömt tänka när de planerade. Tusentals människor ska byta ett flertal gånger och vid dessa byte passera biljettkontroller. Det har inte fungerat utan istället orsakat kaos. Någon ansvarig från SL uttalade sig på måndagen i media och sa att man inte förstått att det skulle bli så kaosartat. Man föreslog därför att man ska åka bussar istället. Dessa bussar går ju lite härsan och tvärsan, men inte raka vägen, och väljer man det sättet att ta sig fram får man nog räkna med ett flertal extra timmar till och från jobbet. Det är tur att jag har tillgång till bil och inte är beroende av denna dårhustrafik. Man skulle ju kunna minska kaoset med att ha öppna spärrar. Det är också nog så besvärligt med tusentals resenärer, men i alla fall bättre än att biljetter ska kollas vid flera byten. De flesta har trots allt månadsbiljetter och slinker det in någon utan biljett så må det väl vara hänt. Men SL har ju alltid sett sina resenärer som en fiende som ska bekämpas, inte en kundkrets som ska servas.

Med andra ord så fick jag skjutsa min son hem. Sedan kunde jag inte åka tillbaka på några timmar eftersom jag då skulle hamnat i rusningstrafiken med sina stillastående köer.

För att fördriva tiden åkte jag till IKEA. Jag gick runt lite, drack kaffe och äpplemust och köpte några småsaker jag behövde. Sedan kunde jag åka hem till stugan igen.

På kvällen satt jag ute och katterna var i trädgården. Jag pratade i telefon med en granne som just nu inte är här. Det blir fort kyligt när solen inte värmer.

Vi gick in och la oss. Jag hade väl tänkt vara vaken en stund, men somnade snabbt.

Idag sov jag ganska länge. Har suttit ute och katterna har kollat in fåglar och förbipasserande hundar. Men det är ingen värme, det är mulet och man känner att regnet hänger i luften.


Jag gläder mig åt sommaren och blommorna. Pionerna är på väg att slå ut.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

3 svar på Bara vanlig vardag

  1. Znogge skriver:

    Man vänjer sig snabbt vid vissa bekvämligheter och är man inte helt bra kan det vara skönt att vara i sitt eget. Men du fick ju umgås med sonen ett tag ändå. Kan tänka mig att det är skönt med tillgång till bil för pendla hur länge som helst vill man verkligen inte.

  2. Ingrid skriver:

    Här har pionerna snart överblommade. Allt blommar rikligt i år, men falnar snabbt.
    Fortsätt krya på dig!
    Kram, Ingrid

  3. Gunnel skriver:

    Det är tydligen besvär med resandet överallt. Spelar ingen roll om det är tåg eller buss. Meningen har väl varit att så många som möjligt skulle ställa bilen hemma, men det fungerar inte alls. Krya på dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *