Det var galet rörigt på jobbet, speciellt i början av natten. Man storstädar i våra vanliga lokaler och vi är tillfälligt i andra lokaler som både är trånga och där många av de saker vi behöver saknas. Vi måste gå fram och tillbaka och hämta saker inne i våra egna förråd och till blodgasapparaten där vi kör våra prover. Det blir en hel del extra steg.
Därför var det inte konstigt att jag passade på att vila mina ben när en av kollegorna från narkosen kom in och satte sig på en stol. Jag satte mig bredvid och vi pratade en stund.
När jag reste på mig kändes det konstigt. Jag var alldeles blöt där bak. Rakt igenom både arbetskläder och mina egna underkläder.
Det visade sig att jag, utan att märka det, satt mig på ett paket med tvättappar. Sådana där som är färdigblötta och ligger i en plastförpackning där man drar ut dem en och en. Jag hade helt enkelt pressat ut vätskan med min kroppstyngd och fått mig en rejäl rotblöta. Något som väckte viss munterhet bland kamraterna som glatt konstaterade att nu var jag ju ren där bak och skulle inte behöva tvätta mig på ett tag.
Hahaha, nu fick jag mig ett gott skratt, tack för det! Ja, man undrade lite när man läste rubriken på ditt inlägg!
Ha en bra dag, kram, Monica
Ja, det var en rätt galen händelse. Men kläderna torkade till sist i alla fall.
Ha en bra dag du också. Ska föröka sova lite till nu.
Kram
Ha ha, det löste du smidigt och bra minst sagt 😉 Hoppas det fanns ombyte att tillgå!
Kram
Det fanns väl nya kläder i källaren. Men ingen tid att gå och byta om. Men det löste sig, det torkade under natten och när jag skulle gå hem var jag torr i rumpan igen.
Kram
Ha, ha! Så det kan bli!
Tur att det inte var något värre.
Kram, Ingrid
Ja, för oss som jobbar i vården är det lite ett skräckscenarium att råka sätta sig i en nerkissat fåtölj.
Kram
Det var väl för väl att det bara var ett par tvättlappar! 😛
Ja, visst var det en himla tur… 🙂
Pingback: Nästan sömnlös torsdag | Kraka